Hur många bostadsrätter kan man köpa och sälja på kort tid utan att det bedöms som affärsdrivande verksamhet? Det är en fråga som förvaltningsrätten i Uppsala nyligen haft att ta ställning till.
För den enskilde spelar bedömningen stor roll. Skatten är nämligen lägre om man som privatperson säljer en lägenhet med vinst jämfört med om vinsten uppkommer vid affärsmässig handel.
En 28-årig man från Uppsala köpte och sålde fyra bostadsrätter mellan 2012 och 2015. En av lägenheterna ägde han bara fem månader.
Under en period ägde han tre bostadsrätter samtidigt. Han har aldrig varit folkbokförd i någon av sina lägenheter.
Skatteverket hävdar att det hela präglas av "sådan omfattning, varaktighet och vinstsyfte" att det rör sig om affärsverksamhet.
En av bostadsrätterna är en femrummare i centrala Uppsala som mannen köpte för 4,3 miljoner kronor. Han sålde den fem månader senare med en vinst på 1,7 miljoner.
Enligt egen uppgift bodde 28-åringen i femrummaren samtidigt som den renoverades. Skatteverket tycker det är konstigt att fakturor för renoveringen inte adresserades till den lägenheten där han ska ha bott, utan till andra bostäder som mannen haft tillgång till.
Att han förvärvat en så stor lägenhet har han förklarat med att han räknade med att träffa någon som kunde flytta in.
I handlingarna från Skatteverket redovisas beloppen för enbart två av mannens fyra lägenhetsaffärer. Där framgår att 28-åringen efter kostnadsavdrag deklarerade en vinst på cirka 1,7 miljoner kronor för de båda lägenhetsförsäljningarna.
Han redovisade vinsten som inkomst av kapital. Men Skatteverket ändrade det till inkomst av näringsverksamhet vilket innebär en högre skattesats. Hur mycket mer skatt han krävdes på framgår inte av beslutet.
28-åringen överklagade till förvaltningsrätten. Han uppger att han varit tvungen att byta bostad ofta på grund av studier utomlands och att han fått jobb på annan ort. I ett fall sålde han lägenheten sedan en renovering blev för dyr.
Flera personer vittnade i domstolen om att mannen verkligen bott i en av sina lägenheter.
Förvaltningsrätten skriver i sin dom att 28-åringens "agerande präglas av vissa trovärdighetsbrister" och att det finns märkliga omständigheter i ärendet.
Men samtidigt framhåller domstolen att bevisbördan bärs av Skatteverket som inte anses ha gjort sannolikt att mannen köpt bostadsrätterna i spekulationssyfte. Därför underkänns den skattehöjning som Skatteverket beslutat om.
Skatteverket har även i andra ärenden höjt skatten för privatpersoner i Uppsala som påståtts ha bedrivit affärsmässig lägenhetshandel.
Sommaren 2019 dömdes en Uppsalabo av kammarrätten att betala 1,5 miljoner kronor i tillkommande skatt. Uppsalabon hade avyttrat tio bostadsrätter på sex år och gjort en vinst på cirka 3 miljoner.
Han hade varit folkbokförd i endast två av de tio bostadsrätterna. Mannen hävdade att olika omständigheter tvingat honom att flytta ofta.
Vid ett tillfälle planerade han att flytta ihop med sin fästmö. Men när lägenheten var inflyttningsklar hade han träffat en ny flickvän och det fungerade inte att bo där med henne.
2016 krävdes en annan Uppsalabo på 430 000 kronor av Skatteverket sedan han under två år köpt och sålt 16 bostadsrätter.
Mannen hade inte bott i någon av lägenheterna och vissa hade avyttrats efter bara ett par veckor. Han hade ägt upp till fem bostadsrätter samtidigt.