Vid en industritomt i Boländerna i Uppsala upphör spåren efter en 52-årig vd. Han har drivit två Uppsalabaserade företag varav det ena är i konkurs. Det företag som fortfarande existerar finns inom vårdsektorn och har sin adress här i Boländerna. 52-åringen är skriven på samma gatuadress. 

På industriområdet finns åkerier, byggföretag och städfirmor men inga privatbostäder.  

En man kliver  ur sin bil på parkeringen och går mot en av entréerna. Han känner inte igen namnet på det vårdföretag som 52-åringen ska ha arbetat med. 

– Nej, det där är inget jag hört talas om, säger han.    

Den 52-årige vd:n omges av frågetecken och historien har koppling till brottsmisstankar som nu utreds av Uppsalapolisen. Ett av de båda bolag i Uppsala där mannen ingått i ledningen, NSA Bygg AB gick i konkurs i januari 2019. 

Konkursen i NSA Bygg har utretts av Tomasz Winkler på Nordström Advokater. Han sitter i ett konferensrum på advokatbyrån med en pappersfylld pärm framför sig på bordet. 

Det är i stort sett det enda som återstår av det konkursade företag där 52-åringen hade titeln vd. Om NSA Bygg någonsin varit verksamt inom byggbranschen är osäkert.

– Jag har fått in så få uppgifter om det här bolaget att jag inte kan avgöra om det bedrivit någon verksamhet överhuvudtaget, säger Tomasz Winkler. 

Underskottet i konkursboet uppgår till 910 000 kronor. Bland fakturorna finns bland annat möbler, samt en telefonräkning på 418 000 kronor - kopplad till en och samma mobiltelefon. 

De som sålt varor till NSA Bygg löper stor risk att aldrig få betalt.

Den enda person som fanns i styrelsen vid konkursen påstår sig ha blivit inregistrerad utan sin vetskap. De som satt i styrelsen dessförinnan är folkbokförda på behandlingshem och har förekommit i flera konkurser.

Av domar framgår att några av de som kommit och gått i bolagsledningen är dömda för brott. Där finns bland annat en av Uppsalas mer ökända kriminella, en man som nyligen häktades för försök till mord. 

– Det är inte sannolikt att det går att kräva in skulderna från de som varit ansvariga i bolaget, konstaterar Tomasz Winkler. 

En av de som suttit längst i styrelsen är 52-åringen. Han invandrade till Sverige 2015. Eller han är i alla fall registrerad i folkbokföringen som invandrad det året. 

Bland rättsvårdande myndigheter som utreder brottsmisstankar kopplade till 52-åringen går meningarna om honom isär.

”52-åringen är troligen en påhittad identitet, han finns sannolikt inte”, säger en tjänsteman. ”Det kan vara så att han existerar men vi tror att han aldrig varit i Sverige”, säger en annan.

På adressen i Boländerna ska 52-åringen även ha drivit ett företag inom vårdsektorn. Vårdföretaget har utfärdat fejkade anställningsbevis med påhittade löneuppgifter. 

De falska dokumenten har använts av minst två personer som försökt lura till sig hyreskontrakt för lägenheter genom Bostadsförmedlingen  i Uppsala. Det hela har polisanmälts.

UNT har tagit del av ett av de fejkade anställningsbevisen. Papperet har undertecknats av den 52-årige vd:n. 

Men hans namnteckning ser inte alls ut som på en annan handling han också påstås ha undertecknat. Namnteckningen verkar alltså ha skrivits av olika personer. 

I våras började Uppsalapolisen utreda fallet med de falska anställningsbevisen och försökte få kontakt med 52-åringen genom hans företag. I samband med det kontaktades polisutredaren av en 22-årig Uppsalabo som berättade att han övertagit vd-posten i bolaget efter 52-åringen, som påstods vara utomlands.

Exakt vad som hänt i de bolag där 52-åringens namn figurerar är fortfarande oklart. En möjlighet är att övriga personer i bolagen använt 52-åringens identitet för att komma över varor och utfärda falska handlingar i hans namn. 

Något som tyder på att 52-åringens identitet missbrukats är att han varit skriven på samma adresser som andra personer i de båda bolagen. Detta kan ha varit ett sätt att kontrollera bolagshandlingar och annat som skickats ut i 52-åringens namn.

Den här typen av ärenden, där det finns misstankar om oriktiga adressuppgifter och fejkade identiteter, har de senaste åren blivit ett växande bekymmer för myndigheterna. 

En polis inom underrättelsetjänsten berättar om en lägenhet i Stockholmsområdet där 500 personer för närvarande är registrerade som bosatta.

– Under de senaste två åren har ungefär 2 000 personer varit registrerade på den adressen, uppger polisen. 

När det gäller att stoppa såväl påhittade identiteter som fejkade adresser finns en undanskymd aktör som spelar en central roll, nämligen folkbokföringsenheten. 

Folkbokföringen, som lyder under Skatteverket, har avgörande betydelse när det gäller att stoppa bland annat fusk med välfärdssystemet. 

I en rapport framhåller Riksrevisionen vikten av att folkbokföringen kontrollerar id-handlingar och anställningsintyg för personer som vill invandra till Sverige. 

Om personer beviljas så kallad uppehållsrätt med fejkade handlingar kan det ge dem tillgång till stora delar av välfärdssystemet och möjlighet att utnyttja bidrag. 

Än allvarligare är att de felaktiga dokumenten visat sig användas för att skapa falska identiteter som sedan kan användas för brottslig verksamhet, skriver Riksrevisionen. 

Alaa Al-Husseiny är sektionschef vid Skatteverket i Mittregionen dit Uppsala tillhör. Han beskriver folkbokföringen som en grindvakt mot oseriösa personer. 

– En rad brott inleds med att felaktiga uppgifter kommer in i folkbokföringen. Men det kan räcka med några timmars arbete för att upptäcka och stoppa felaktigheter innan de hinner registreras. 

– Om myndigheterna i stället ska utreda i efterhand kan det då ha uppkommit förmögenhetsbrott på miljontals kronor, framhåller Alaa Al-Husseiny.

Trots att folkbokföringen fyller en avgörande funktion för möjligheterna att stoppa såväl bidragsfusk som id-bedrägerier är verksamheten kraftigt eftersatt. 

”Resultatet för folkbokföringsverksamheten är inte tillfredsställande”, konstaterade regeringen i höstas. I en internutredning skriver Skatteverket att bristerna är så allvarliga att folkbokföringen inte kan bedriva en effektiv verksamhet. 

Det här kan skapa läckor i bidragssystemen. En bidragande orsak är att det finns få incitament för den som utvandrar från Sverige att avregistrera sig från folkbokföringen. Om personer är folkbokförda i Sverige trots att de flyttat till något annat land kan följden bli att bidrag felaktigt betalas ut i åratal. 

2015 kontrollerade Skatteverket om människor var skrivna på de adresser de uppgett. Det ledde till att 12 000 personer avregistrerades ur folkbokföringen som utflyttade ur riket.

Enligt Skatteverket är troligen merparten av felen i folkbokföringen oavsiktliga men det finns även sådana som orsakas av bidragsfuskare och grova ekonomiska brottslingar.

SCB beräknar att cirka 67 000 personer i landet var felaktigt folkbokförda i december i fjol. Ofta handlar det om personer som flyttat från Sverige utan att meddela folkbokföringen. 

Varje år får folkbokföringen in omkring 60 000 underrättelser om möjliga fel i registret. Under de senaste åren har i snitt endast 38 procent av felen utretts. 

En kartläggning av de underrättelser som avskrivits utan åtgärd visade att 91 procent hade varit utredningsvärda.

Riksrevisionen konstaterar att folkbokföringens kontrollverksamhet har begärt mer resurser men då fått nej av Skatteverket. I stället har tonvikten lagts på att ge snabb service. 

Men något håller på att hända när det gäller myndigheternas insatser mot fusket. 

Ett exempel är den granskning som Skatteverket arbetar med sedan i våras i Stockholmsområdet. Där synas bostäder med ovanligt många folkbokförda personer.

– Ungefär 200 adresser ingår i kontrollen. Polisutredningar har i flera fall visat att det bor betydligt färre personer där än vad man uppgett till folkbokföringen, säger Andreas Gårdlund vid Skatteverkets skattebrottsenhet. 

I fjol inledde även Skatteverket i Uppsalaregionen ett arbete för att avslöja och stoppa fel i folkbokföringen. 

Ali Jamil är en av dem som arbetar med insatsen. Han säger att en rad felaktigheter har upptäckts. Han berättar om ett ärende där han upptäckte att en man kunnat kvittera ut barnbidrag för flera barn, trots att han inte har rätt att vistas i Sverige.

Under de två år som det pågått har han fått ut närmare 100 000 kronor på oriktiga grunder, säger Ali Jamil. 

Ett annat fall gäller en man som visade upp ett pass från ett EU-land vid ett besök på Skatteverket. Mannen uppgav att han fått arbete vid ett företag i Sverige. 

Han begärde uppehållsrätt i Sverige i fem år men Ali Jamil fattade misstankar och en kontroll med det aktuella landet visade att passet var stulet.     

– Om den här personen beviljats uppehållsrätt hade han getts tillgång till hela välfärdssystemet. Efter några år kunde han ha ansökt om svenskt medborgarskap. Vi känner fortfarande inte till hans riktiga identitet, säger Ali Jamil.

Ett viktigt verktyg i Skatteverkets arbete är de nya bestämmelser som infördes för drygt ett år sedan. Då kom en lag om folkbokföringsbrott som innebär att den som skenskriver sig på en adress kan åtalas och dömas. 

Låt oss säga att ett gift par med barn skenseparerar. De skaffar kontrakt för två hyresrätter och får bostadsbidrag för båda. I verkligheten bor de tillsammans i den ena lägenheten men hyr ut den andra svart. 

– Tack vare den nya lagen om folkbokföringsbrott har vi fått rätt att göra hembesök för att kontrollera vilka som bor på adressen. Det har vi inte kunnat göra tidigare, berättar Alaa Al-Husseiny.

Ett stort problem i folkbokföringens arbete med att avslöja fuskare är det föråldrade it-systemet. 

Delar av det är från 1991 och Riksrevisionen skriver att it-systemen bitvis är så utdaterade att myndigheten under de senaste 20 åren satt in vad man kallar ”livsuppehållande åtgärder”. 

Sekretess mellan myndigheter är ett annat problem. Om exempelvis socialtjänsten misstänker att ett par skenseparerat för att få mer bidrag, då har inte socialtjänsten rätt att tipsa folkbokföringen om det. 

En rad åtgärder är nu på väg för att komma till rätta med brottslighet riktad mot välfärdssystemet och folkbokföringen får nästa år ett extraanslag på 54 miljoner kronor för att förbättra kontrollerna.

Vidare ska en lagändring den 1 januari göra det svårare att fiffla med bidrag. Då införs en skyldighet för flera myndigheter att polisanmäla bidragsfusk kopplade till företagsstöd som lönebidrag och nystartsjobb. Tidigare har det inte funnits något sådant krav. 

I september i år tillsatte regeringen en utredning som ska stoppa felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Utredningen ska även ta upp problemen med samordningsnummer, en slags provisoriska personnummer som under åren delats ut till 100 000-tals personer från andra länder. 

Mikael Oscarsson, (KD) riksdagsman från Uppsala, har nyligen begärt en debatt med justitieministern om samordningsnummer som han menar i vissa fall utnyttjas av kriminella.

– Den som har ett svenskt personnummer kan dömas om personen inte är folkbokförd på sin faktiska bostad. Men för den med samordningsnummer finns inga sådana krav, påpekar Mikael Oscarsson.  

– Det här har lett till att hundratals personer med samordningsnummer kan ha sin adress i en och samma lägenhet utan att myndigheterna kan ingripa. Det är orimligt.  

Brottsförebyggande rådet konstaterade redan 2016 att felen i folkbokföringen möjliggör många bedrägerier. Först våren 2021 ska utredningen om folkbokföringen vara klar, något Mikael Oscarsson kallar "förfärande senfärdighet"

Gustaf Lantz (S) är riksdagsman från Uppsala och suppleant i justitieutskottet.

– Vi arbetar intensivt med de här frågorna i utskottet och åtgärder kommer steg för steg. Det har varit för lätt att fuska med bidrag men äntligen händer något, säger Gustaf Lantz.

Han vill bland annat arbeta för minskad sekretess mellan myndigheter vid brottsmisstankar och samkörning av register vid bidragsutbetalningar för att stoppa fusk.

Gustaf Lantz ser en klar koppling mellan organiserad brottslighet och fel i folkbokföringen.

– Många kriminella som är inblandade i skjutningar och narkotikahandel har idag välfärdsbrott som inkomstkälla.    

Åter till den försvunna 52-årige vd:n och industritomten i Boländerna. På telefon lyckas UNT nå den 22-årige Uppsalabo som övertagit det vårdföretag där 52-åringen ingått i styrelsen.

22-åringen säger att han fick vårdföretaget gratis. Kort senare har 22-åringen efterträtts i styrelsen av samma målvakt som placerades i 52-åringens byggfirma, NSA Bygg AB, alldeles innan konkursen.  

I mitten av oktober häktades 22-åringen misstänkt för urkundsförfalskning. I åklagarens häktningsframställan anges att brottsplatsen varit den adress i Boländerna där 52-åringen är skriven, det vill samma adress som vårdföretagets. 

Ärendet utreds av kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Han vill inte lämna några kommentarer.