Årets stora mathelg närmar sig. Julen är en tid då vi svenskar verkar glömma allt vad kostråd heter.
– På julen är det mer socialt accepterat att äta mer än vanligt och det finns en kulturell och normativ förväntan att göra det, säger Nicklas Neuman, biträdande lektor på institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Han menar att vi människor inte bara väljer mat utifrån om den är god eller hälsosam.
– Val av mat handlar också om sociala och kulturella konventioner. Om att exempelvis vara en god värd, en bra gäst och att inte vara annorlunda i sociala sammanhang.
Vid institutionen för ”Kostvetenskap” på BMC i Uppsala, samsas arbetsrum med kök, där studenter är i full gång med att baka pepparkakor.
Nicklas Neuman och kollegan Malin Skinnars Josefsson, universitetslektor, har tillsammans med flera andra forskarkollegor från olika discipliner och lärosäten i Sverige, skrivit en bok om mat och ätande från ett sociologiskt perspektiv.
– Alla människor äter och varje samhälle organiseras kring att föda sin befolkning. Ofta ligger fokus på matens innehåll och påverkan på kroppen. Men vad, hur och när vi äter och vilken mat vi producerar påverkas också av samhällsnormer, politiska ideologier och ett lands kultur, säger Nicklas Neuman.
Att titta på maten från ett sociologiskt perspektiv kan handla om allt från vad som händer när två människor delar en måltid tillsammans, till de stora sociala systemen kring mat, som livsmedelsindustri och global handel.
Boken vill ge både teoretiska, empiriska och historiska perspektiv på maten med fokus på samhället.
Varför äter vi svenskar så mycket just kring jul?
– Alla högtider som är kopplade till glädje, gästvänlighet och gåvor, där julen är en, är maten en central del, säger Nicklas Neuman.
Han menar att gästfrihet ofta handlar om att bjuda på mycket mat.
– Man vill inte bara vara den som säger att "det går bra med bara en liten skinkbit och potatis".
Nicklas Neuman berättar om så kallad ”normativ reglering”. Det handlar om de förväntningar som finns kring hur vi människor ska bete oss i sociala sammanhang.
– En normativ reglering kan handla om att inte vara en otacksam gäst och det kan vara en förklaring till att vi äter mycket kring jul.
Bryter man mot normen och tackar nej till överflödet av mat, får man vad han kallar för en ”social sanktion”, vilket kan innebära att familj eller bekanta ser en som jobbig eller går så långt att de fryser ut en.
– Vi människor förstår ofta vilka sociala koder som gäller och därför kan det vara svårare att stå emot.
Nicklas Neuman tycker även att det är intressant att ta på sig de sociologiska glasögonen och titta på julen som den kommersiella mat- och dryckeshögtid den blivit.
– Marknaden tenderar att fungera på ett sätt på jul som den inte gör annars. Skinkan har ett starkt kulturellt värde och då säljer man billig skinka för att locka folk att köpa andra varor som exempelvis rödbetssallad och risgrynsgröt.
– Det handlar om en slags marknadsanpassning som bygger på att man tänker på hur människors beteende fungerar.
Både Nicklas Neuman och Malin Skinnars Josefsson tar upp hur snabbt det svenska samhället har förändrats.
– Vi har gått från att vara ett fattigt land där konsumtion av mat först och främst handlade om att bli mätt, till i dag där mat mer ses som ett njutningsmedel och en gastronomisk upplevelse, säger Nicklas Neuman.
I det kapitel som Malin Skinnars Josefsson varit med och skrivit i boken ”Mat och ätande, sociologiska perspektiv”, tar hon upp mat i offentlig sektor.
– Vi skriver om hur den svenska välfärdsstaten utvecklats och hur offentliga måltider på sjukhus, skolor och äldreboenden blivit en del av denna välfärd, säger hon och fortsätter:
– Om vi tar skolmaten som exempel är Sverige unikt. Det finns fler länder med gratis skolmat, men mig veterligen är vi det enda land som har lagstiftat om att maten också ska vara näringsriktig.
Hon menar att barnen i Sverige tidigt får med sig en matkultur via skolan.
– Skolmaten infördes från början för att ge mat till de allra fattigaste. Sverige har gjort en intressant resa, där vi har gått från att förhindra undernäring, till att idag ha en folkhälsoambition och servera en balanserad kost för att barnen ska hålla vikten.