"Det känns så klart fantastiskt". Det sa Skandionklinikens verksamhetschef Håkan Nyström i en UNT-artikel den 24 september 2015. Han hade anledning att vara glad. Efter åratal av byggande kunde kliniken ta emot sina första patienter för cancerbehandling.
Under de fyra år som gått sedan invigningen har 900 personer fått hjälp mot cancer vid Skandionkliniken. Samtidigt omges själva byggnaden av en rad processer där miljonbelopp står på spel.
– Vi har fått in tillräckligt med information för att säga att det är något här som inte stämmer, säger Erik Pelling, kommunalråd med ansvar för byggfrågor.
I fjol beslöt han att inleda ett tillsynsärende kring fastigheten där kliniken är inrymd.
Det finns en rad frågetecken kring hur byggnaden kom till och tidigare byggkonsulten Magnus Karlsson är kritisk. Som projektledare i fem år vid uppförandet av Skandionkliniken har han haft detaljerad insyn i processen.
– Under mina drygt 20 år i branschen har jag aldrig varit med om något liknande, säger han.
Magnus Karlsson pratar om lagöverträdelser, osanna uppgifter och utbytta dokument.
– Ansvariga inom projektet sa åt mig att mörka felaktigheter. När jag protesterade fick jag inte längre vara med på möten och besiktningar, hävdar Magnus Karlsson.
Men för att ta det från början: För drygt ett decennium sedan beslöt sju landsting att gå ihop och köpa in kostsam teknisk utrustning för cancerbehandling. De bildade Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, KAS, och en av parterna var Uppsala läns landsting, numera Region Uppsala.
Statligt ägda Akademiska Hus fick till uppgift att uppföra själva klinikbyggnaden på en tomt nära Akademiska sjukhuset vid Dag Hammarskjölds väg. KAS skrev sedan avtal med Akademiska Hus om att hyra fastigheten.
2011 togs första spadtaget för byggnationen som kom att pågå under flera år och kosta cirka 800 miljoner kronor.
Ett belgiskt företag skulle leverera utrustning för protonstrålning värd 520 miljoner kronor.
Magnus Karlsson var anställd av KAS som projektledare. Han uppger att det i kontraktet med det belgiska företaget fanns avtal om mycket höga skadestånd ifall byggnadsarbetena skulle bli försenade.
– Det var därför mycket viktigt att allt var klart i tid för att ta emot utrustningen.
Enligt Magnus Karlsson uppstod dock förseningar. I början av 2014 ska han ha sagt ifrån att man måste avvakta några månader med att installera delar av utrustningen.
– Jag uppfattades då som besvärlig. Fram tills dess hade jag deltagit i byggmöten men fick då veta att jag inte längre skulle vara med, säger Magnus Karlsson.
Ytterligare en person i byggprojektet lämnar en liknande berättelse som Magnus Karlsson.
– Jag kom upprepade gånger med påpekanden om missar och felaktigheter. Plötsligt blev jag inte längre kallad till möten, säger personen som vill vara anonym.
Sommaren 2014 slutbesiktigades byggnaden. Enligt Magnus Karlsson borde det varit självklart att han som projektledare skulle delta men så blev det inte.
– Jag sa att det var alldeles för tidigt för slutbesiktning. Jag fick då veta av KAS att jag inte skulle vara med.
Han hävdar att slutbesiktningen av Skandionkliniken inte gick rätt till.
Enligt ett protokoll godkändes entreprenaden i juli 2014. Men två månader senare upprättades en handling där det står att fel kvarstod och att entreprenaden inte var avslutad.
Slutbesiktningen signerades i mars 2015, det vill säga åtta månader efter att entreprenaden hade godkänts.
Magnus Karlsson säger att entreprenaden godkändes trots att det återstod ett stort antal besiktningar.
– Det är emot reglerna att göra så här men det skedde för att det var så bråttom att ta byggnaden i bruk. En ansvarig i projektet sa åt mig att jag inte fick berätta för utomstående att slutbesiktningen inte var klar.
UNT har sökt den ansvariga chefen inom Akademiska Hus men istället har frågor besvarats via mejl av en annan del av organisationen.
Akademiska Hus skriver att det är kutym att det kan ske besiktningar efter att en byggnad blivit godkänd. Den besiktningsman som skrivit under slutbesiktningen avböjer att kommentera.
Enligt advokat Maria Pedersen, specialist i entreprenadrätt, förefaller utlåtandet från slutbesiktningen ha upprättats flera månader senare än reglerna kräver. Hon framhåller dock att det krävs en ordentlig genomgång av materialet för att skapa en komplett bild av besiktningarna.
En udda omständighet kring Skandionkliniken är att fastigheten har inte bara ett utan två bygglov. Det är något som kommit att ställa till det ordentligt.
2011 ansökte Akademiska Hus om bygglov. Ansökan var dock ofullständig och gällde främst husets storlek. Men för att projektet snabbt skulle komma igång klubbade byggnadsnämnden igenom bygglovet ändå.
Året därpå beviljade byggnadsnämnden ytterligare ett bygglov för samma fastighet. Det bygglovet avsåg Skandionklinikens fasad.
Det ena av de två byggloven behandlades 2011 av Olof Antell som då var bygglovhandläggare på stadsbyggnadsförvaltningen.
Han berättar att dåvarande bygglovchefen bedömde att det bygglovet kunde beviljas varefter det klubbades av byggnadsnämnden.
– Den slutliga byggnaden avviker betydligt från detaljplanen. Avvikelserna har knappast någon betydelse för allmänheten och berörda grannfastigheter, men rent formellt och juridiskt finns uppenbara fel, säger Olof Antell.
Enligt Boverket ger plan- och bygglagen inte någon möjlighet att stycka upp bygglov i olika delar på det här sättet. Tanken med lagen är att alla uppgifter som ingår i ett bygglov ska prövas i ett enda sammanhang.
Akademiska Hus svarar via mejl att uppdelningen i två bygglov "har skett i samråd med Uppsala kommun och i full transparens".
I september 2019 upphävde länsstyrelsen det ena bygglovet för Skandionkliniken. Motiveringen är att bygglovet inte innehåller några uppgifter om fasaden. Därmed klassas fastigheten idag som ett olaga bygge eller vad som i dagligt tal kallas svartbygge.
Det hela är smått unikt. Eva Adriansson, chef för stadsbyggnadsförvaltningens tillsynsenhet, uppger att hon inte känner till något annat ärende i Uppsala där ett så omfattande bygglov upphävts efter så här lång tid.
En annan fråga är om Skandionklinikens yta stämmer med bygglovet. Bygglov beviljades för en yta av 13 300 kvadratmeter.
Men när Skandionkliniken var färdigbyggd skrev en chef vid Akademiska Hus ett internt mejl där det står att ”ytan ökat”. I mejlet, som UNT tagit del av, framgår att ytan ökat till 14 165 kvadratmeter. Det vill säga 865 kvadratmeter utöver bygglovet.
Magnus Karlsson, som arbetade i byggverksamheten när Skandionkliniken uppfördes, berättar att alla ritningar som hade satts upp i byggbodarna plötsligt fick bytas ut mot nya ritningar med utökade areor.
– Jag misstänker att de nya bygghandlingarna med större ytor än tillåtet togs fram när Akademiska Hus upptäckte att Skandionkliniken annars inte skulle få plats i byggnaden, säger Magnus Karlsson.
2018 inledde byggnadsnämnden ett tillsynsärende för att man ”noterat att byggnaden är större än givet bygglov”.
Akademiska Hus uppger till UNT att dess egna mätningar nu visar att bygglovet överskridits med 589 kvadratmeter men ryms inom detaljplanen. Även Akademiska Hus har startat en utredning.
Att bygglovsfrågan kommit upp först på senare år hänger samman med att Uppsalajuristen Patrik Mosten börjat gräva i ärendet. Han påstår att Akademiska Hus lämnade in två bygglov för att på ett försåtligt sätt kunna infoga svårupptäckta förändringar i ritningarna i bygglov två.
– Genom att till exempel ange ofullständiga mått på ritningarna har Akademiska Hus dessutom kunnat tänja byggarean utöver bygglovet, hävdar Patrik Mosten.
Det finns frågetecken även kring följsamheten av vissa andra regler.
För att en nybyggnation ska få påbörjas krävs att byggnadsnämnden gett ett startbesked. Men i fallet med Skandionkliniken har något startbesked aldrig beviljats. Enligt stadsbyggnadsförvaltningen är det en miss som troligen hänger samman med att det finns två parallella bygglov.
Innan en ny byggnad får tas i bruk krävs ett slutbesked, ett slags intyg som byggnadsnämnden utfärdar när alla åtgärder är slutförda.
Om det saknas slutbesked är det förbjudet att använda byggnaden. För Skandionkliniken finns inget slutbesked.
Om en byggnad tas i bruk utan slutbesked ska byggnadsnämnden ta ut en straffavgift. En sådan avgift baseras på arean och i Skandionklinikens fall skulle det handla om drygt två miljoner kronor.
Byggnadsnämnden har dock inte utfärdat något användningsförbud och nämnden har heller inte tagit ut någon straffavgift. Även här uppges orsaken vara det oklara juridiska läget till följd av de båda byggloven.
Patrik Mosten hävdar att byggnadsnämnden under mandatperioden 2010-2014 utövade påtryckningar mot tjänstemännen för att förmå dem att bortse från vissa lagregler. I en domstolsinlaga pekar han ut nämndens dåvarande ordförande Liv Hahne (M) som drivande i saken.
Patrik Mosten får visst stöd i en utredning som kommunens revisorer gjorde 2014. Revisorerna skrev att Liv Hahne (M) i alltför hög utsträckning styrde över tjänstemän och politiker.
Samma år berättade en tidigare bygglovchef i UNT att tjänstemän som upptäckte svartbyggen blev tillsagda av Liv Hahne att inte ta upp fallen för granskning. I samma UNT-artikel hävdade en inspektör på bygglovavdelningen att Liv Hahne utsatt tjänstemän för påtryckningar på ett sätt som innebar tjänstefel.
Liv Hahne tillbakavisar kritiken. Att hon medvetet skulle ha släppt igenom bristfälliga bygglov för Skandionkliniken eller felaktigt försökt påverka tjänstemän betecknar Liv Hahne som ”helt otroliga påståenden”.
Hon framhåller att byggnadsnämndens beslut knappast fattades av henne ensam, utan att nämnden bestod av ytterligare ett tiotal bygglovskunniga politiker.
– Vi blev jätteglada när Uppsala fick möjlighet att uppföra Skandionkliniken och arbetade för att bevilja bygglov så snabbt som möjligt, säger Liv Hahne.
Turerna kring Skandionkliniken upptar idag ett stort antal jurister.
Länsstyrelsens beslut att upphäva det ena bygglovet ligger hos mark- och miljödomstolen sedan det överklagats av Akademiska Hus. Samma domstol ska i ett annat ärende utreda ytterligare påstådda felaktigheter i de båda byggloven. I väntan på den domen har Uppsala kommun lagt sitt tillsynsärende för Skandionkliniken på is.
Samtidigt för Patrik Mosten rättsprocesser mot bland annat Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling som driver Skandionkliniken. I de processerna arbetar han på uppdrag av tidigare ägaren till Hotel von Kraemer, ett hotell som var inrymt i Skandionklinikens byggnad.
Patrik Mosten anser att förseningar och felaktigheter i bland annat byggloven bidrog till att Hotel von Kraemer tappade kunder. Hotellföretaget gick i konkurs 2015 med ett underskott på 10 miljoner kronor.
De rättstvister som idag pågår kring hotellkonkursen omfattar sammantaget cirka 45 miljoner kronor.
Tidigare i år förlorade Patrik Mosten ett av tvistemålen och hotellföretagarens nuvarande bolag dömdes av Uppsala tingsrätt att betala rättegångskostnader på 710 000 kronor. Motpart i ärendet var KAS som hittills betalat sina advokater 1,1 miljoner kronor för rättsprocesserna mot hotellföretagarens bolag.
Parallellt utreder stadsbyggnadsförvaltningen om ett nytt bygglov kan beviljas för Skandionkliniken. Kommunens tidigare bygglovhandläggare Olof Antell tror att frågan blir komplicerad att lösa.
– Det finns inte ett korrekt bygglov och slutbesked för den byggnad som står där idag. Förmodligen måste detaljplanen justeras och ett nytt beslut om bygglov fattas, säger han.
Man kan fråga sig om det verkligen är rimligt att lägga en massa arbete och skattepengar på bygglov och annat som ligger flera år tillbaka i tiden. Skandionkliniken är ju på plats sedan flera år och de medicinska behandlingarna pågår.
– Enligt lag är vi skyldiga att utöva tillsyn, den principen är glasklar. Det gäller även om någon byggt ut en villa utan bygglov, svarar Erik Pelling.
– Dessutom har länsstyrelsen upphävt bygglovet och det måste vi förhålla oss till. Att vi agerar i ett sådant här fall är både för att beivra felaktigheter och för att arbeta förebyggande.
Den chef för KAS som var ansvarig vid uppförandet av kliniken avböjer att kommentera och han vill heller inte ta emot frågor via mejl.