Den låter som en insekt och tar sig blixtsnabbt fram mellan tallar, buskar och olika hinder på tomten i Norby. Drönaren tycks kunna göra allt i luften. Men det är Isak Hollman som sitter bakom spakarna. Hur han hinner med är en gåta. Men det ska gå väldigt fort om han ska ha någon chans i drönar-VM i Kina i december.
– Konkurrensen är hård. Australien, Kina, USA och Korea är väldigt bra på dronracing. Ett 30-tal länder deltar. Jag hoppas kunna placera mig i mitten, säger han.
Dronracing är en ung sport, bara sex år gammal. Isak Hollman, som är 13 år, började själv för två år sedan. Att han redan blivit uttagen av Svenska flygsportförbundet till det lag som ska köra VM för Sverige beror främst på skickligheten vid spakarna.
– Det är också få som tävlar. Det finns bara 3-4 juniorer i landet i dag, vad jag vet. Men jag hoppas att det blir fler. Den första tävlingen i dronracing hölls för tre år seden i Sverige, säger han.
Isak styr drönaren med en handkontroll. Den har en liten kamera som är kopplad till ett par specialkonstruerade googles, glasögon. Det gör att han får samma sikt som om han satt på drönaren och körde. En tur med glasögonen på är en hisnande upplevelse.
– De drönare vi tävlar med har inte GPS och stabilisatorer som vanliga drönare så det tar tid att lära sig hantera dem. För mig tog det fyra månader av träning. Man måste själv lära sig kontrollera hela farkosten. De som vill prova ska nog testa ifall de gillar det i en simulator innan de köper en egen drönare, säger han.
Isak Hollman höll på att köra radiostyrda bilar som går på bensin när han fick upp ögonen för drönare. Då tyckte han att de var för dyra. Men bara något år senare så hade priserna på drönarteknik gått ned kraftigt. Då slog han till. Men han upptäckte snart att han var ganska ensam om att flyga drönare.Till slut hittade han till Stockholms Radioflygklubb i Barkarby där han blev medlem. Där finns banor och drönarflygare i alla åldrar.
– Min första tävling hos dem var nervös, men det gick bra, säger han.
I VM kommer han att köra olika heat där det gäller att hinna köra flest varv i en drönarbana på 1,5 minut. De bästa går vidare till nya heat och slutligen till final.
Han tränar hemma i trädgården runt fyra timmar i veckan. Det är mycket med tanke på att batterierna bara räcker i två minuter innan de måste laddas.
I december bär det alltså av till Kina. Isaks mamma, Åsa Wallin, kommer att följa med. De blir ju borta en hel vecka.
