Först 2024 spår Riksbanken att reallönerna – som är den faktiska mängden pengar i plånboken – återigen kan öka. Då spås en blygsam ökning med 1,7 procent.
Faktum är att lönerna har ökat med 2,8 procent innevarande år, men det hjälper föga när inflationen ligger kvar på rekordhöga nivåer.
Mellan augusti 2021 och augusti 2022 har reallönerna sjunkit med 6,2 procent, enligt Medlingsinstitutet.
– Det motsvarar ungefär åtta års löneökningar som nu försvunnit, säger Petter Hällberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet.
Enligt Riksbankens prognos kommer reallönerna sjunka med totalt fem procent under 2022. Även nästa år ser dystert ut, då väntas reallönerna minska med ytterligare 3,4 procent – innan det vänder uppåt igen 2024.
Den senaste Nils Holgersson-rapporten, som sammanställer kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten och avlopp samt hämtning av hushållsavfall för lägenheter i landets kommuner, visar att det blivit dyrare att bo i länet.
I Uppsala kommun har den totala kostnaden för samtliga tjänster ökat med 16,8 procent jämfört med förra året, mest i länet. Omvandlat till kronor: från 348 kronor per kvadratmeter år 2021 till 407 kronor per kvadratmeter det här året.
– Man kan säga att den största ökningen i år har skett på elfronten. Elhandelspriset har ökat väldigt mycket vilket vi känner till sedan tidigare, säger Mari-Louise Persson, ordförande i Nils Holgerssongruppen till UNT.
Trots att inflationen sjunkit från 9,7 procent i september till 9,3 procent i oktober är det inte läge att redan hoppas på mer pengar i plånboken.
– Det är en tillfällig nedgång. Tar man bort energipriserna och räntorna så steg inflationen, säger Andreas Cervenka, ekonomijournalist från Uppsala – till vardags på Aftonbladet – till UNT.
Cervenka, som bevakat svensk ekonomi i över 20 år, menar att tuffa tider väntar.
– Det är verkligen inte över. Framför allt ska man komma ihåg att ränteuppgången inte slagit igenom fullt ut ännu, det är en ganska lång eftersläpning. Det är först under nästa år som man kan se effekten av den kris vi befinner oss i, säger han.
Men finns det inget positivt, som till exempel att elpriserna varit lägre än förväntat?
– Jo, det är bra om det blir lägre elpriser för det minskar kostnadsökningen för hushållen. Men nu handlar det om att inflationen inte ska få fäste i ekonomin, med till exempel ökade livsmedelspriser.