– Förhoppningen är att behandlingen ska förbättra syresättningen av blodet, förkorta tiden i respirator och i slutänden hjälpa till att rädda liv. Att lungorna skadas så svårt att patienterna inte kan andas är den vanligaste dödsorsaken vid covid-19, säger Göran Hedenstierna, seniorprofessor i klinisk fysiologi vid Uppsala universitet och koordinator för studien.
I veckan ska de första patienterna i studien påbörjat behandlingen med kväveoxid vid Danderyds sjukhus intensivvårdsavdelning. Forskarna hoppas att också få tillstånd att utvidga studien även till att omfatta intensivvårdade covid-10-patienter vid Akademiska sjukhuset.
Kväveoxid har en rad viktiga funktioner i kroppen. Vissa blodkärlsceller släpper till exempel ut kväveoxid vid behov, vilket leder till att blodkärlen vidgas och mer blod kan passera genom dem.
Denna blodkärlsvidgande effekt vill forskarna förstärka lokalt i lungorna genom att patienterna får en tillsats av kväveoxid till den gasblandning som ges vid respiratorvård. Tanken är att de av virusangreppet sviktande lungorna på så sätt ska få mer syre från blodet och börja fungera bättre.
– Dessutom hoppas och tror vi att behandlingen kan ha en direkt effekt på sars-cov-2-viruset. Vi och andra har i tidigare laboratoriestudier visat att kväveoxid har en sådan antiviral effekt mot det coronavirus som orsakade sars-epidemin för 17 år sedan, säger Göran Hedenstierna.
Under sars-epidemin var Göran Hedenstierna rådgivare när kinesiska forskare testade behandling med inhalerad kväveoxid på sars-patienter med lunginflammation på ett sjukhus i Peking.
– Studien var liten, men resultaten var uppmuntrande och pekade på att patienterna fick förbättrad syresättning och hade nytta av behandlingen, säger han.
Den nya svenska studien ska omfatta 40 patienter. Patienter som godkänner att medverka i studien lottas till endera av två grupper, en som får inandas extra kväveoxid och en jämförelsegrupp som får gängse standardbehandling vid respiratorvård.
Behandlingen ska pågå så länge som patienten behöver respiratorvård, dock högst under 28 dagar.
En del förknippar nog gasen kväveoxid mer med negativa hälsoeffekter av luftföroreningar från bilavgaser eller cigarrettrök än med några livsnödvändiga funktioner i kroppen.
– Erfarenheter av tidigare gjorda studier visar dock att behandling med inandad kväveoxid i de doser som vi ger är mycket säker. Men givetvis kommer patienterna att hela tiden övervakas för att tidigt kunna upptäcka om oönskade bieffekter uppstår, säger Göran Hedenstierna.
Forskarna hoppas att det till sommaren finns tillräckligt med resultat för att kunna ta ställning till om man bör utvidga studierna av denna behandlingsform eller kanske till och med redan då införa den som rutin vid livshotande lunginflammation orsakad av sars-cov-2-viruset.
– Om resultaten blir positiva är det förstås en jättevinst för i första hand patienterna, men också för sjukvården eftersom respiratorvård är mycket resurskrävande, säger Göran Hedenstierna.
Studien genomförs i samarbete med en forskargrupp vid Massachusetts general hospital i Boston och ska totalt omfatta 200 patienter. I Boston görs även en studie som testar om inandning av kväveoxid före och efter ett arbetspass kan förebygga infektion med sars-cov-2-viruset hos vårdpersonal.