I byn Oxsätra norr om Uppsala har man en tradition av att hjälpas åt. Redan 1982 lånade byborna ut pengar för att finansiera bygget av den mataffär som fortfarande är i drift.
När butiken var nedläggningshotad 2014 bestämde sig eldsjälar i bygden för driva den själva. Idrottsföreningen och bygdegårdsföreningen gick ihop och startade aktiebolaget Oxsätra Åkerlänna Utveckling AB, OÅU, som driver affären sedan 2015.
I maj i år fick Oxsätra också sin egen pumpstation och kostnaden på runt 1,6 miljoner kronor finansierades även den av hushåll i bygden.
– Jag åkte personligen runt och sålde aktier till 400 personer för att finansiera bensinpumpen. Men det var inget problem att sälja. Många kom ihåg hur vi gick ihop på 80-talet för att finansiera bygget av butiken, berättar Gert Suber som tidigare varit ordförande i OÅU.
Ortsborna Gert Suber, Thord Hägg, och Annika Gustafsson Lif, berättar om sitt engagemang för bygden medan de bjuder på kaffe och bullar vid den matgrupp som står uppställd i mataffären. På väggen hänger en plakett, utformad som en bensinpump, med ingraverade namn på alla i bygden som finansierat pumpstationen.
– Visionen om att bevara en levande landsbygd svävar däruppe. En levande landsbygd har många olika ingredienser: det krävs bland annat att det finns ett varierat serviceutbud och internetuppkoppling så man kan jobba hemifrån, säger Thord Hägg, ordförande i OÅU.
– Ja, man vill kunna bo kvar här, men ändå ha en dräglig service. Om man inte engagerar sig dör sådana här orter, fyller Gert i, medan Thord fortsätter.
– Vi kan inte vänta på eller ta för givet att någon annan gör jobbet åt oss. Sen är det roligt att bidra och vi får mycket uppskattning för jobbet vi gör.
Annika Gustafsson Lif jobbar till vardags som hästtränare. Hon är ledamot i OÅU:s styrelse och jobbar också som diversearbetare i butiken.
– Jag känner glädje i att utföra och slutföra saker. Det är en väldig tillfredställelse i att vara med och bidra med stort och smått och se att folk uppskattar och blir glada för det man gör.
Hon resonerar också som så att människor som bor på landsbygden klarar sig bättre vid eventuella samhällskriser än de som bor i stan.
– Fler människor borde bo på landet. Men för att få fler att vilja bo på landet måste livet här fungera och vara bekvämt och funktionellt. Det är en drivkraft för mig att få det att vara poppis att bo här.
23-åriga Emma Hallberg är inne och jobbar i butiken två dagar i veckan. Just nu lär hon upp sin 20-åriga lillebror Emil Hallberg som också ska börja jobba.
– Jag har jobbat i tre år nu och trivs verkligen. Här finns en gemenskap och man har koll på alla, säger Emma som berättar att hon köpt en tomt i Oxsätra för att bygga hus.
Emil ser också fram emot att börja jobba.
– Det är nära och kul att jobba på bygden. Jag vill inte bo i stan.
Brian Palmer är socialantropolog och universitetslektor vid Teologiska institutionen på Uppsala universitet. Han säger att ideellt engagemang oftast har med ett socialt sammanhang att göra.
– När vänner eller familj engagerar sig blir man uppmuntrad att göra detsamma. Mycket handlar om gemenskap och att det är en varm stämning där man känner sig sedd, uppskattad och omtyckt. Det kan också handla om att vilja göra något betydelsefullt i världen vilket ger en känsla av mening, eller ett behov av omväxling, där man ges chans att prova nya yrkesroller.
Under de senaste åren kan man se en trend i att människor engagerar sig allt mindre i ideellt arbete. Detta gäller både Sverige och andra OECD-länder.
– Vi ser främst två orsaker till det. Den första är tidspress, där fler upplever att arbetsbördan på jobbet blivit högre. Sen har vi internet och sociala medier som tar mycket av vår tid, säger Brian Palmer.
Studier från USA som påbörjades redan på 60-talet visar också att alltfler unga tycker att det är viktigare att prioritera sig själva, än att vara med och förbättra samhället.
Enligt Brian Palmer sjunker även graden av tillit till främmande människor i alla industriländer, inklusive Sverige.
– Men det sjunker långsamt i Skandinavien. Jag skulle säga att Sverige har imponerande reserver av tillit och exceptionellt många som bryr sig om andras lidande och försöker göra världen bättre. Det kan vi se i flyktingmottagandet vi haft. Sverige har varit det industriland som tagit emot flest flyktingar per capita de senaste 30 åren.
Denna svenska ”reserv av altruism” som Brian Palmer kallar det, tror han bland annat beror på att vi levt länge i fred och inte haft ett lika starkt feodalt system som i övriga Europa. Han pekar också på de olika solidaritetsrörelser som förekommit i Sverige såsom arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen och den internationella solidaritetsrörelsen under Vietnamkriget.
Finns det saker vi har lättare att engagera oss i?
– Det varierar. Att engagera sig i en idrottsförening kan kännas enkelt för vissa, men för den som är van att lyssna till andras berättelser kanske det är lättare att vara volontär på ett härbärge än att vara fotbollscoach.
Generellt upplevs det som lättare att vara i en mindre hierarkiskt styrd organisation.
– Vi har sett en trend under några decennier nu att människor lämnar föreningslivet och i stället organiserar sig på mer informella sätt. Det gäller särskilt unga människor som i stället för att gå med i exempelvis Naturskyddsföreningen går med i Fridays For Future som inte har en uttalad ledare och där du bara kan dyka upp, säger Brian Palmer.
För Gert, Annika och Thord i Oxsätra slutar inte engagemanget med en fungerande matbutik och pumpstation. De vill fortsätta att utveckla bygden och har planer på att köpa den gamla nedlagda skolan av kommunen och starta en ny F-3-skola. De har också kontakt med kommunen angående byggplaner av lägenheter, så att både yngre och äldre kan bo kvar i Oxsätra.
– Det finns så mycket man kan engagera sig i om man bara ser sig omkring, säger Gert som förutom engagemanget i affären och pumpstationen också jobbat ideellt i Idrottsklubben Hinden i 46 år.
Alla tre hoppas och tror att deras engagemang för bygden smittar av sig på andra.
– Det är roligt om det man gör uppskattas. Det ger tillfredställelse för en själv också. Det är ömsesidig glädje att jobba ideellt, säger Thord Hägg.
– Det blir en fin gemenskap när flera går ihop och bidrar. Att jobba ideellt är ett underskattat sätt att hitta gemenskap, tycker Annika Gustafsson Lif.