Ett 20-tal privatpersoner och bostadsrättsföreningar har reagerat på planerna och skickat in sina synpunkter till kommunen under höstens samråd. Det gamla industriområdet intill Fyrisån kommer att genomgå en omvandling till bostadskvarter med butiker, förskolor och verksamheter om planerna blir verklighet. Förslaget håller även öppet för en flytt av Uppsala konstmuseum till området, men på den punkten finns ännu inget beslut.
Totalt finns förslag på cirka 900 bostäder i kvarteren, där merparten av betongsilor och andra industribyggnader rivs. I den översiktliga planering som gjordes för Kungsängen 2009 var inriktningen hushöjder på sex våningar plus en indragen takvåning. I förslaget för Ångkvarnen blir många hus sju eller åtta våningar och enstaka byggnader upp till tio våningar. Flera grannar konstaterar att de riskerar skugga, insyn och förlorad utsikt från sina bostäder om förslaget genomförs. Kravet är att de höjder som ursprungligen planerades ska stå fast eller sänkas. "Det blir nog ett bra område, men det kommer att ske på bekostnad av den befintliga bebyggelsen i Kungsängen", skriver en av de boende som yttrat sig.
Länsstyrelsen är delvis inne på samma linje och anser att den höga exploateringen riskerar att inkräkta på den klassiska Uppsalasiluetten. Myndigheten varnar för att successivt högre husbyggande ger risk för att fler viktiga siktlinjer försvinner. I Ångkvarnskvarteren kan "enstaka högre byggnader som ersätter nuvarande byggnader" accepteras, enligt länsstyrelsen.
Nätverket Yes in my backyard (Yimby) välkomnar tätheten, mot bakgrund av platsens centrala läge, men varnar för att ett planerat gångstråk på baksidan av kvarnbyggnaden kan bli en död plats som varken lockar folk eller verksamheter.
Fem av de gamla industribyggnaderna i tegel bevaras i förslaget, men får byggas om invändigt. Det gäller jästfabriken från 1902, tegelsilon från 1914, pumphuset från 1927 samt kvarnhuset och skeppselevatorn vid åkanten från 1940. Bevarandet välkomnas av många, men flera grannar vill även ha kvar dagens pastellfärgade silotorn i betong. Några förslag är att omvandla dem till konstmuseum, ateljéer, teatersalonger eller klättercentrum. Men beskedet från fastighetsägaren har varit tydligt – silorna kan inte byggas om. Uppsalas kommunledning gör samma bedömning:
– Vi har undersökt möjligheterna att bevara dem och tittat på exempel från andra platser i landet, men det visar sig att det inte är realistiskt, säger kommunalrådet Erik Pelling (S), med ansvar för mark- och exploateringsfrågor.
Han är inte förvånad över att hushöjderna och tätheten i området väcker motstånd. Det är enligt kommunalrådet frågor som diskuteras vid varje byggprojekt i staden och som påverkas av bland annat fastighetsägarnas och byggbolagens kalkyler vid försäljning och köp av marken.
Kan planerna bantas efter samrådet?
– Hela poängen med ett samråd är ju att vi tar intryck av synpunkterna. Nu får vi gå igenom svaren och så tar vi ställning till hur arbetet går vidare, säger Erik Pelling.
Industriverksamhet har pågått i området sedan 1860-talet och marken innehåller föroreningar, bland annat från ett oljeutsläpp 1962 som än idag tidvis sipprar ut till Fyrisån. Enligt länsstyrelsen behövs fler undersökningar för att avgöra vilka saneringar som krävs innan byggstart. Myndigheten efterlyser också besked om bullernivåer från idrottsevenemang och framtida konserter på nybyggda Studenternas IP.
