I början av mars bjöd forskningsministern Matilda Ernkrans in till ett samtal om hot mot forskare för att få en bättre bild av läget och vad som kan göras åt utvecklingen. Renita Sörensdotter, forskare på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, är en av dem som utsatts för hot.
– Det är svårt att säga om hoten ökat eller inte. Jag var utsatt redan för 15 år sedan. Skillnaden nu är att tonen är en annan och att hoten börjat tas på allvar av universitet. Samhällsklimatet är annorlunda och internet har skapat nya sätt att kommunicera, säger hon.
Renita Sörensdotter beskriver att hatet och hoten framförallt har formen av många mikroaggressioner som i förlängningen leder till en större rädsla och uppmärksamhet. Hoten brukar öka i samband med framträdande i media och består ofta av mail eller meddelanden till telefonen.
– Dödslistor förekommer också. I forum på nätet växer detaljerad information om en person fram, som att du har barn. Då höjs ju obehaget och hotnivån. Mejlen brukar vara anonyma. I dem kan man bli kallad fula ord. Det kan stå att man har fel eller att man ska dö.
Oftast kommer hoten från privatpersoner.
– Men man vet ju inte vilka kretsar personerna rör sig i. Vi behöver ta reda på mer om vilka mönster som finns och om de är samordnade, säger Renita Sörensdotter.
Forskningminister Matilda Ernkrans menar att vissa forskningsfält verkar vara mer utsatta:
– De som drabbas mest är forskare inom områdena genus, jämställdhet, migration och klimat.
Det är en bild som Renita Sörensdotter delar.
– Det finns politiska strömningar som legitimerar att vara sexistisk, rasistisk och klimatförnekande. Det här är inte ett unikt svenskt problem. Ta bara Polen som nu har HBTQ-fria städer. Alla sådana här rörelser som är emot frihet för alla hänger ju ihop.
Sveriges radio har tidigare rapporterat om att det nu i Polen finns cirka 30 samhällen som säger sig vara fria från det de kallar HBTQ-ideologin. I Ungern beslutade regeringen hösten 2018 att ta bort genusvetenskap från listan över godkända utbildningar. I både länderna hänvisar politiker till att de måste värna traditionella familjevärderingar.
Renita Sörensdotter menar att även andra ämnen kan uppröra. Särskilt om de berör ett aktuellt samhällsfenomen.
– För några år sedan kom en avhandling med resultat som ifrågasatte dieten LCHF. Den forskaren blev väldigt utsatt.
Forskningsministern Matilda Ernkrans tycker att behovet av en fri akademi med forskare som vågar är viktigare än någonsin i en tid av desorganisation och faktaresistens.
– Vi behöver stå upp för en samhällsmodell med fri forskning där även obekväma sanningar får plats, säger hon.
Enligt Renita Sörensdotter så har det blivit vanligare att genusvetare undviker att uttala sig i vissa frågor.
– För att stävja den utvecklingen är det viktigt att vi hela tiden gör gemensam sak. Vi behöver prata och dela erfarenheter. Sedan måste det finnas stödfunktioner från universitetet. Hos oss finns nu en större medvetenhet om att vi kan kontakta säkerhetsavdelningen.
Fredrik Broman är chef för enheten för fysisk säkerhet vid Uppsala universitet. Han har arbetat på enheten i sex år och har under den tiden inte sett någon ökning i antalet ärenden om hot men han tror att mörkertalet är stort.
– Det är ett hårdare och mindre sakligt klimat på internet, säger han.
Universitet ska vara en så öppen plats som möjligt men säkerhetsavdelningen har vidtagit en del åtgärder för att trygga forskare och annan personal.
– Vi har egna väktare som bevakar genom samverkan och närvaro och det finns ett särskilt larmnummer personal kan ringa. Vissa personalkorridorer håller vi låsta. Sen har vi utbildningar om bemötande i svåra situationer, säger han.
På institutionerna har hotfulla och hatiska mail börjat arkiveras.
– Det finns en dubbelhet i det här också. Ju mer man pratar om hot och risker desto mer skapas också en rädsla hos folk. Samtidigt måste man prata om det för annars kan man inte hantera det, säger Renita Sörensdotter.
På mötet mellan forskarna och ministern bestämdes att Matilda Ernkrans ska se över lagutrymmet för att ytterligare stärka den akademiska friheten.
– Hat och hot mot forskare är helt oacceptabelt. Om kunskap tystas är det ett hot mot demokratin, säger Matilda Ernkrans.