"Det är otroligt viktigt att vi ger barn och unga verktyg att prata om hur de mår", säger Elisabeth Lindström på organisationen SPES i Uppsala.
Fokus självmord
– Det är fortfarande skamligt för många att gå till kuratorn. Det måste vi ändra på, säger Elisabeth Lindström, Uppsalaordförande för organisationen SPES, som riktar sig till personer som förlorat en närstående genom självmord.
Innan Elisabeth Lindström pensionerades 2017 var hon lärare i många år, och såg då hur lite resurser som läggs på elevhälsan. Det gör henne orolig.
– Många skolor har en kurator som kommer en gång i veckan. Det är så otroligt viktigt att vi ger barn och unga verktyg att prata om hur de mår, men det görs i regel inte i skolan i dag.
Inte ens i ämnet idrott och hälsa pratar man särskilt mycket om den psykiska hälsan, konstaterar hon.
– Där ligger fokus på den fysiska hälsan, som vikten av att röra på sig och undvika droger. Här vore det naturligt att lägga in en lika stor del om psykisk hälsa.
Undersökningar visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökat kraftigt de senaste tio åren. Enligt en ny stor studie bland unga i Uppsala län har var tionde gymnasieelev gjort ett självmordsförsök och var tredje gymnasietjej har allvarligt övervägt att ta sitt liv.
Elisabeth Lindström tycker att det bör bli obligatoriskt redan på mellanstadiet att gå till kurator minst en gång om året.
– Då blir det naturligt att gå till kuratorn och barnen blir vana vid att prata om psykisk hälsa. Det ska inte vara svårare att berätta att man mår dåligt psykiskt än att berätta att man har diabetes.
Detta är något som även eleverna vill ha. I en statlig utredning i fjol gav ungdomar förslag på förändringar för att förbättra ungas psykiska hälsa. Att alla elever ska få ett kuratorssamtal per termin var ett av huvudförslagen.
Det är lunchtid och ut från Vaksalaskolans port kommer sjundeklassarna Emma Blomström, Telma Gillgren och Elly Gillgren strosande. Vi frågar vad de tycker: borde ett kuratorssamtal per år vara obligatoriskt?
Elly Gillgren tror att det vore bra.
– Då får personen hjälp att gå vidare om han eller hon mår dåligt, säger hon.
– Ja, det finns nog ganska många som döljer att de mår dåligt och om de går till kuratorn får de en chans att prata om det. Samtidigt skulle det ju ta onödig tid från lektionerna för de som inte mår dåligt, säger Emma Blomgren.
De tror att många ungdomar hellre spelar tuffa än visar att de inte mår bra. På frågan varför psykisk ohälsa blivit vanligare bland unga funderar de en stund.
– Kanske för att en del kan vara rätt taskiga på sociala medier. Många tycker nog att det är lättare att säga elaka saker när det inte är ansikte mot ansikte, säger Elly Gillgren.
Pratar man i skolan om psykisk hälsa?
– Inte så mycket. Det skulle nog behövas mer, särskilt på högstadiet, säger Telma Gillgren.
Om de själva mådde dåligt skulle de i första hand prata med en kompis som de känner sig trygg med.
– Men om man mådde riktigt dåligt och behövde mer hjälp så skulle man nog vilja gå till en kurator eller psykolog, säger Telma Gillgren.
Elisabeth Lindström på SPES har själv nära erfarenhet av psykisk ohälsa. 2011 tog en av hennes söner sitt liv. Han kände stor skam över att må dåligt, berättar hon.
– Han skämdes för att han behövde gå till psykolog och ta medicin. Om det från början hade varit okej att prata om det här, om psykisk hälsa varit integrerad i skolundervisningen, hade det kanske blivit annorlunda.
Vill du har mer lokal kvalitetsjournalistik? Bli prenumerant här.