Robin Snibb och Maya Perez Aronsson har nyligen flyttat in i Mayas barndomshem. "Det är jättemysigt här. Barnen kan leka på gatan och det är nära förskolan och skogen", säger hon.
Maya Perez Aronsson och Robin Snibb har, tillsammans med dottern Valdy, precis gjort ett besök på SH-macken i Vänge. Maya är uppväxt på orten och nu har familjen nyligen flyttat in i hennes barndomshem.
Hon minns väl den mataffär som fanns här när hon flyttade i 20-årsåldern. I dag finns SH-macken, en liten närlivs med paketutlämning, men de flesta åker till Stenhagen för att handla.
Tråkigt, tycker Maya Perez Aronsson och Robin Snibb.
– Speciellt när man är föräldraledig är det jättesynd att man måste åka in till stan, säger Maya.
– Jag tror det skulle funka med en större butik. Det har byggts en del och förutsättningarna är lite annorlunda, tror Robin.
Här låg i matbutiken Vänge tills den slog igen. I dag används lokalerna som kontor av Förenade Care.
Vänge är inte den enda ort som blivit av med sin mataffär. 1996 fanns totalt 94 livsmedelsbutiker i Uppsala kommun, bland annat i Läby, Gåvsta och Ramstalund. I dag har antalet minskat till 57. Nästan en halvering alltså, enligt statistik från Tillväxtverket.
Men antalet mataffärer nådde sin höjdpunkt betydligt tidigare än så. På 1930-talet var de som flest, men sedan dess har samhällsutvecklingen gått hårt åt servicen på landsbygden.
Karta: Här är affärerna som finns kvar sedan 1996 (orange), som har försvunnit (blå) och nya som tillkommit (lila). Tryck på symbolen högst upp till vänster för att jämföra de olika grupperna med varandra.
Huvudanledningarna stavas dyrare arbetskraft, hårdare konkurrens och en befolkning som pendlar i större utsträckning. Landsbygdsbutikerna kan sällan matcha varken utbud eller priser hos stormarknaderna och när många ändå jobbar eller har andra ärenden i stan vinner ofta de senare.
Att matbutiken lägger ner beskrivs ofta som döden för små orter. Men är det så illa?
Den frågan har Uppsalaforskaren Jan Amcoff studerat. Tillsammans med några kollegor beskriver han i en rapport hur några orter i Dalarna påverkades av en nedlagd butik.
Tvärtemot vad många tror hade det inga direkta effekter på utflyttningen. Eftersom utbudet i regel sinat under en längre tid hade de flesta också redan löst sina inköp på andra sätt. Däremot underströk många intervjuade hur viktig butiken var för den sociala sammanhållningen.
– För de flesta var det en mindre sak att varuförsörjningen försvann. Det stora var symboliskt, att den sista offentliga träffpunkten försvann. Affären var en del i det sociala livet där man kunde följa och se att alla var vid hygglig vigör, säger Jan Amcoff.
"Jag tror många vill handla lokalt", säger Anette Örtenberg som hämtar ut paket av Mohammad Shahsaban.
Utanför SH-macken i Vänge konstaterar en man att visst var butiken en mötesplats.
– Nu träffar man folk när man slänger sopor på återvinningen i stället. Det är där Vängeborna finns, skrattar han, men vill inte ha sitt namn i tidningen.
Thomas Holmberg har kommit hit för att posta brev och hämta ut ett paket. Han tror inte på någon återkomst för en större livsmedelsbutik i byn.
– Samhället är för litet för att underhålla en affär. Den som fanns fick sämre och sämre utbud och sämre ekonomi, menar han.
Thomas Holmberg bor utanför Vänge och handlar oftast i Stenhagen. "Det är lätt gjort att åka in dit. Sen vill man träffa lite folk också, utöver sin granne", säger han och skrattar.
Ulrika Öberg Hillerius fick åka till Vänge för att hämta ut sitt paket. Hon bor ungefär en mil bort och saknar inte affär. Det är smidigt att åka till antingen Örsundsbro eller Stenhagen, tycker hon.
Trots den dystra utvecklingen finns olika offentliga initiativ för att stötta mataffärer på landet. Oxsätra och Järlåsa har varsin Handlarn-butik, som i år har fått 190 000 respektive 270 000 kronor i driftstöd. Det är ett statligt stöd som går till butiker i utsatta lägen.
För att flytta ut offentlig service närmare medborgarna på landsbygden har Uppsala kommun skapat åtta så kallade servicepunkter. En till är på gång.
Exempelvis kan det handla om en plats för kommunen att informera, en dator som man kan vända för myndighetsärenden eller en fikahörna. Även om de affärsidkare som UNT har pratat med inte har sett någon ökad kundtillströmning eller större effekt av initiativet är de positiva till samarbetet med kommunen.
Projektledaren Yasmine Fröbom på Uppsala kommun utvärderar just nu arbetet.
– Jag tycker att det har gått väldigt bra men som i projekt är det upp- och nergångar. Vi vill ha en kontinuerlig utveckling så det blir så bra som möjligt, säger hon.
Så hur ser framtiden ut för lanthandlarna? Forskaren Jan Amcoff ger inget glädjande svar. De stöd som finns är blygsamma i sammanhanget, arbetskraften lär inte bli billigare och konkurrensen kommer knappast minska.
Men kanske skulle rörligheten kunna minska. Om hemmajobbandet kvarstår efter pandemin, till exempel. Ett kraftigt höjt bensinpris skulle också minska bilpendlandet.
– Jag har svårt att se något som skulle kunna bryta utvecklingen. Man skulle kunna bestämma sig för att satsa stora resurser för att det anses viktigt att det finns butiker i varje by och har man fri resurstillgång går det att ordna. Men det är en politisk fråga hur mycket man vill satsa, säger Jan Amcoff.
Mohammad Shahsaban har drivit SH-macken i 15 år och bor ovanpå butiken. "Eftersom vi äger fastigheten och inte betalar hyra så går det okej. Om man skulle betala hyra vore det svårt", säger han.