Linoleumgolv består av lin, olja och hartser och har en baksida av jute.
Fokus klimatet
Beklädda med varselväst, hjälm och skyddsskor gör vi oss redo för en rundvandring. Det är en grådisig måndagseftermiddag och vi befinner oss vid det stängelsomgärdade Ångströmlaboratoriet. Förutom de blåa byggbarackerna är de enda färgklickarna på området de neongula byggarbetarna.
– Vi är ett pilotprojekt för det ni ska få se i dag, säger Linn Olsson projektingenjör på NCC.
Sedan 2019 är Ångströmlaboratoriet en byggarbetsplats för ombyggnation. Under augusti påbörjades här ett återvinningsprojekt av linoleumgolv. Det är första gången det görs i Sverige. Något som banar vägen för att byggbranschen ska gå mot en cirkulär ekonomi.
I vanliga fall skickas linoleumgolv till förbränning, med koldioxidutsläpp som följd. På Ångströmlaboratoriet planeras ungefär 2 250 kvadratmeter golv att återvinnas, vilket motsvarar en klimatbesparing på 11 250 kg CO2.
– Projektet har gått väldigt bra och det har varit kul att se hur engagerade alla är. Dessutom tar det inte mer tid än vanligt. I stället för att skicka golvrullarna till förbränning har vi lagt dem i påsar som sedan hämtas upp, berättar Linn Olsson.
Cirkulär ekonomi är att nyttja resurser så länge det går, genom att återvinna i stället för att använda nyproducerat material. Enligt Boverket står bygg- och fastighetsbranschen för ungefär en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. En utsläppspost som kan minska bland annat genom återvinning.
– Råvaruutvinningen och förbränningen är generellt det som står för störst klimatpåverkan. Genom att återvinna gamla golv sker varken en utvinning av material till nya golv eller förbränning av det gamla, vilket blir en stor klimatbesparing, berättar Dag Duberg, som är hållbarhetschef på Tarkett.
Peter Nicander, Dag Duberg, Anna Sporre och Linn Olsson är alla delaktiga i projektet som ska spara in 5 CO2 per kvadratmeter golv.
Turen börjar vid en stor blå container där rullar med det gamla gråa linoleumgolvet från Ångströmlaboratoriet ligger. Dag Duberg drar ut en rulle så att vi får se, känna och lukta på materialet. Det luktar såpa.
– Det är inte rocket science att återvinna det här materialet, men det ska också göras. När det kommer till hållbarhet är det ofta mycket prat, men så handlar det till syvende och sist om att faktiskt göra det. Att vi tar tillbaka golvet och återvinner det, säger Dag Duberg.
Linoleum är till största del tillverkat av förnyelsebara råvaror. Dag Duberg visar oss komponenterna på golvrullen som han håller upp. Ingredienserna utgörs bland annat av linolja, harts och korkmjöl som valsas ut på en baksida av juteväv. När det sedan återvinns hackas det upp till ett pulver som används som fyllmedel i nya golv. Baksidan av jute, tillsammans med limrester och spackel, används som bränsle.
Andra typer av golv återvinns sedan tidigare, vilket inte alltid är enkelt. Bland annat kan avfallslagstiftningar och okända, ibland farligt, innehåll i golv komplicera återanvändandet. Utrivet golv klassas som avfall och inom EU har det traditionellt sett funnits regleringar som gjort det omständligt och dyrt att hantera det. Äldre golv kan innehålla otillåtna substanser och kan därmed inte återvinnas.
– De byggmaterial vi använder i dag, som i det här projektet, ska underlätta för återvinning i framtiden. Vilket är en del av vår ambition att bli cirkulära, berättar Peter Nicander, Key Account Manager på Tarkett.
Hållbarhetschefen Dag Duberg visar linoleumgolv, ett naturmaterial som kan återvinnas för att tillverka nya golv. 250 kvadratmeter har hittills återvunnits i den äldre delen av Ånsgtrömlaboratoriet, i nästa etapp kan det röra sig om uppemot 2000 kvadratmeter.
Vi rör oss från containern och in i huvudbyggnaden, vidare till en korridor i huvudbyggnaden där NCC snart är klara med renoveringen. Från grått ute, till helvitt inne. Intervjun störs stundtals av enstaka borr- och hammarljud. Hittills har ungefär 250 kvadratmeter golv återvunnits. Under hösten planeras resterande 2 000 kvadratmeter göras.
– Den här typen av projekt är fortfarande i sin linda, men det kommer mer och mer. Sedan jag började i branschen för fyra år sedan har det blivit en enormt stor skillnad, det är mycket större fokus på klimatet nu, säger Anna Sporre som är miljösamordnare på NCC.
Linn Olsson och Anna Sporre från NCC. "Projektet har gått väldigt bra och det har varit kul att se hur engagerade alla är", säger Linn Olsson.
Efter att UNT:s fotograf har tagit bilder av gruppen i de gipstäckta korridorerna går vi ut igen. Linn Olsson tror att den här typen av projekt kommer bli vanligare samt att fler och större delar kommer återvinnas eller återbrukas.
– Stommen till byggnader är oftast den del som kostar mest i utsläpp, så i stället för att tänka "vi river allt" kommer målet i framtiden i stället att vara att bevara så mycket som möjligt, säger Linn Olsson.