Ungefär en av sex svenskar kommer att ge ett nyårslöfte när 2019 blir 2020. I alla fall enligt de undersökningar som Sifo respektive Yougov gjort inför de senaste årsskiftena.
Men även om det är åtskilligt fler som inte ger nyårslöften är det gott och väl över en miljon svenskar som lovar något. Och de gör rätt. Det tycker Per Carlbring, professor i psykologi vid Stockholms universitet och en av författarna till boken "Tio i tolv: En bok om att lyckas med nyårslöften".
– Nyår är ett bra tillfälle att reflektera kring var man är i livet och vart man vill. Lite "Nu glömmer vi det gamla och börjar om!". I forskningen kallas det för "fresh start effekten", säger han.
Vill man ändra ett beteende visar studier att chanserna för att lyckas ökar betydligt om man formulerar det som ett löfte. En som förstått det är 24-årige Magnus. Han är den ende som ska ge ett nyårslöfte av dem vi frågar ute bland Uppsalas mellandagsshoppare. Magnus har till och med skrivit ned löftena i sin mobiltelefon. Och de är ambitiösa.
– Jag ska träna mer, renovera lägenheten och ta hand om ekonomin, säger han.
Att formulera det man vill förändra som ett löfte är nyckeln till framgång, tror Magnus.
Därmed låter han som en lärjunge till Per Carlbring.
– Det gör det lättare att vara målinriktad, säger Magnus.
För att öka chanserna att lyckas måste man först och främst formulera löftet så konkret det går, menar Per Carlbring. För det har han konstruerat SMART-metoden. Det är en förkortning av att löftet ska vara specifikt, mätbart, attraktivt, realistisk och tidsbestämt.
– Löftet ska kännas kul och vara angeläget. Det får inte vara vagt – det är bättre att ha som mål att kunna gå upp för trapporna till kontoret utan att bli andfådd än att lova att "må bättre", säger han.
Men vad händer om vi bommar ett gympapass eller tar en snus?
Sitt lugn i båten, menar Per Carlbring.
– Misslyckanden är en naturlig del av din förändring. Under en period på två år efter att ha avgett ett nyårslöfte så råkar en person i genomsnitt ut för 17 bakslag.
I den studie om nyårslöften han själv genomförde med drygt 1000 personer hade 55 procent klarat av sitt löfte när en uppföljning gjordes efter ett år.
– Fler höll sitt löfte bland dem som lovat att börja med något, än bland dem som lovat att sluta med något, säger Per Carlbring.