Det var på söndagmorgnarna som Alfred Dahlgren tog sina 400 stadsbilder av Uppsala under 1901-1902. Bilderna togs från Uppsalas hörn, där gator möttes, vid husknuten.
Han fotograferade exteriörbilder som ofta saknade människor. Men för oss efterlevande är det nästan mest intressant att se hur folk var klädda förr.
Vid den här tiden behövde objektivet stå öppet länge så om folk rörde sig för snabbt i bilden kunde det bli skuggor, därav var det ofta få personer på bilderna. Men fotot från Skolgatan norrut över Svartbäcksgatan är ett av undantagen.
Hästen och vagnen utanför det stora huset till vänster fångar vår nutida blick på fotografiet från 1901-1902. På UNT:s fotograf Sven-Olof Ahlgrens nutida digitala foto över samma vy är det förstås en bil som kör längs gatan i stället.
Men visst har även dagens Uppsala minnen från förr. När vi precis packat ned kameran cyklar en ung man förbi på en tung grov grå cykel över Skolgatan. Det står 1894 med stor stil på en stålskylt som hänger på ramen. Som ett tecken, vi ser Uppsala genom historiens glasögon.
Bråten till höger på vår bildförlaga är resterna från Svartbäckens tullstuga som just rivits. Skorstenarna i bakgrunden är delar av ett dåtidens industristad.
I huset på hörnet föddes konstnären Bruno Liljefors (1860-1939). Han växte sedan upp inne på gården Svartbäcksgatan 37 längre ned där hans far Anders Liljefors drev kruthandel.
På vår nya bild är Haglunds bro över Skolgatan förstås asfalterad. Årummet har fräschats upp med ett soldäck. Bebyggelsen är förändrad, men gångbron Eddaspången är sig lik. Den flyttades till sin nuvarande plats, Odensgatan, från Skolgatan inte långt före Alfred Dahlgrens fotografi togs.
Idén, som vi arbetar efter, att ta en gammal bild och sedan fotografera den nya från samma ställe är inte ny. Filmaren och författaren Lars Lambert har genomfört liknande fotoprojekt i Uppsala flera gånger.
– Det upplägget hade jag i böckerna jag gjorde runt år 2000. Den första hette "100 bilder, 100 år" och det handlade just om hur stadsbilden förändrats. Det är precis den här idén och det är inte helt originell. Den görs då och då, säger Lars Lambert.
Han har också skrivit en triologi av böcker om Uppsalas främsta fotografer. Sist ut var "Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder" om Uppsalafotografen Alfred Dahlgren (1861-1908). För boken fick Lars Lambert årets populärvetenskapliga Disapris från Uppsala universitet.
Alfred Dahlgren är fotografen på modet runt 1890 och han lär känna många inflytelserika personer i staden. 1901 beslöt stadsfullmäktige att han skulle dokumentera staden till eftervärlden.
– Det är lite ovisst om den här idén kommer ifrån Alfred Dahlgren själv, men själva motionen läggs fram av kemiprofessorn Oscar Widman, berättar Lars Lambert.
Alfred Dahlgren var en framgångsrik porträttfotograf och det här blev ett kompletterande uppdrag.
– Han koncentrerar sig på gathörn. På varje bild ser man hörnet och en gata som löper in i bilddjupet, berättar Lars Lambert.
Unikt för stadsbilderna som Alfred Dahlgren efterlämnade är den systematik som han dokumenterade staden med.
– Om Uppsala skulle förstöras och man vill bygga upp det som det såg ut 1900, då skulle vi bara behöva ta fram Dahlgrens bilder. Det är ovärderligt och det var väldigt framsynt av stadsfullmäktige på den tiden att ge honom det här uppdraget.