Ge blommor på 8 mars - ett grovt missförstånd

"Prata om hur ni ska fördela vab-dagarna under året istället för att köpa en ros", säger Anneli Häyrén, forskare på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Här svarar hon på varför internationella kvinnodagen fortfarande behöver uppmärksammas.

"Den man som skulle komma med rosor och choklad åt mig på 8 mars har skjutit bredvid mål kan man säga", säger Anneli Häyrén, orskare på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

"Den man som skulle komma med rosor och choklad åt mig på 8 mars har skjutit bredvid mål kan man säga", säger Anneli Häyrén, orskare på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala kommun2020-03-08 07:58

Enligt Uppsalaforskaren Anneli Häyrén står feminismen i en brytningstid där det finns olika riktningar som samhället kan ta. Vi träffar henne för att reda ut vad 8 mars är idag, och varför dagen inte ska firas med en blomma till frun.

Vad är 8 mars idag?

– Det är en dag att stämma av och lyfta fram hur långt vi har kommit med jämställdheten. Många frågar efter statistik inför dagen och vi ser: "oj, är det fortfarande så här det ser ut". Sen pågår manifestationer, demonstationer, föreläsningar och workshops och det är bra.

Kampanjer som "hylla din kvinna med blommor och choklad" börjar bli vanligare på 8 mars, vad tänker du om det?

– Det är ett grovt missförstånd av dagen. Det är klart att det är bra att visa uppskattning, men det är inte vad 8 mars handlar om. 8 mars handlar om rättigheter som lika lön och rätten att välja sitt eget liv oavsett kön. En ros förstärker snarare de traditionella könsrollerna där kvinnan ska få en blomma och vara nöjd. Prata istället om hur ni ska fördela vab-dagarna under det kommande året.

Hur mår jämställdheten i Sverige i dag?

– Det finns ett par mått som går i positiv riktning, som uttag av pappadagar. Männen står nu för cirka 30 procent av uttaget. Ökningen har skett ryckvis i samband med politiska beslut som tvingat fram förändring. Ett annat positivt mått är att det blivit vanligare att kvinnor är mellanchefer.

– Annat står still eller blir sämre. I vissa områden ökar löneskillnaderna. Inom det akademiska fält där skillnaden är störst tjänar en man 6000 kronor mer i månaden än en kvinnlig kollega i motsvarande situation. Det blir 2,5 miljoner under ett arbetsliv. Fortfarande slås en kvinna ihjäl av sin man ungefär varannan vecka, bara för att hon tar sig friheten att göra sina egna val, som till exempel att gå och jobba.

Var står feminismen 2020?

– Vi är i en brytningstid och utvecklingen kan ta två olika riktningar. Me too gjorde det tydligt hur arbetsmarknaden ser ut för kvinnor och ruskade om ordningen mellan kvinnor och män. Insikt om att en ny ordning behövs växte fram. Det gjorde en del män rädda.

– Så nu kan vi se en motreaktion från dem som vill ha kvar den gamla ordningen. Det är de konservativa strömningarna som står för att de som traditionellt sett haft privilegier ska få behålla dem. De protesterar mot att resurser och makt omfördelas till kvinnor, icke-binära och de med annan etnicitet. Såhär har det sett ut genom feminismens böljande historia.

Följer 8 mars med i svängningarna?

– I perioder har det varit ganska tyst och man har inte tyckt att det varit angeläget att fira. Till exempel på 80-talet. Då var det att satsa på sig själv som gällde. Sedan började det åter uppmärksammas ordentligt för ungefär 20 år sedan. Nu kanske dagen snart kommer att tonas ned igen i de breda lagren och mer handla om att köpa en ros. Jag hoppas inte det. 8 mars behövs så länge det inte är jämställt i samhället.

De tre viktigaste frågorna i år?

– Lönefrågan är alltid viktig för den är ett så tydligt uttryck för ojämställdheten. Att motverka våldet mot kvinnor, särskilt på internet blir våldsskildringarna allt grövre. Nyanlända kvinnors möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Vad ska du göra i dag?

– Jag arbetar ju med feminism 24/7, 365 dagar om året. Så jag ska dansa salsa och vårstäda båten.

Fakta 8 mars

Hur det började: Har sitt ursprung i den tidiga kvinnorörelsen i Europa. Förslaget till en kvinnodag presenterades på en internationell socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn 1910 för att lyfta fram kvinnlig rösträtt.

Hur det fortsatte: Dagen firades mest i Östeuropa under 1950-talet. 1972 arrangerades åter aktiviteter i Sverige av Svenska kvinnors vänsterförbund och Grupp 8 och dagen fick en nystart. Utnämndes 1977 till en internationell kvinnodag av FN. Den vänsterpolitiska laddningen avtog. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!