Vi kommer fram till huset efter att ha kört längs en snirklig landsväg till Frövi, utanför Balingsta sydväst om Uppsala. Här växer vintergrönan, en marktäckande grön växt, på den svagt sluttande tomten och i ett hörn betar tackorna Ulla och Trean.
Det här var första huset som Anna och Rickard tittade på och de fastnade direkt.
– Vi ville att det skulle vara lantligt och ha en själ, inte vara för nytt. Och så var vi inte rädda för att det skulle vara en hel del att göra. Och det var det, kan man säga, säger Rickard Sjödin med ett skratt.
Hittills har de dränerat grunden, bytt tak och bytt ut timmerstockar. Under det senare arbetet ställdes huset upp på domkrafter för att stockarna – troligen från förra sekelskiftet – skulle kunna bytas ut.
– Jag var med under hela processen, det var jätteintressant att se hur jobbet gick till, säger Rickard.
Just då hade de anlitat en timmerman för arbetet. Annars gör de mycket själva med stöd både från kunniga bekanta och information på nätet.
– Och helt plötsligt skaffade vi får i mitt i allt. Det är ett lugn, att kunna ta med sig en kaffe och sitta bland fåren, säger Anna Widell.
Så värst lugnt var det inte under perioden då fåren ständigt rymde. Det hände att de fick kasta sig hem från jobbet som brandman för att jaga dem tillbaka i hagen. "Ska vi behöva bygga ett högklassfängelse?" frågade de sig. Ett elstängsel satte stopp för utbrytningarna och snart flyttar en till tacka in.
Självförsörjning, byggnadsvård och ett enklare liv på landet ligger i tiden och är något många drömmer om. För Anna och Rickard handlade det dels om intresset för renovering, dels om en vilja att bo närmare naturen.
– Vi har fått jättebra kontakt med hela bygden här. Det var lite så drömmen om att bo på landet var, att ha bra kontakt med grannarna och kunna hjälpas åt, säger Anna.
När de flyttade in ville de gärna börja med allt på en gång, kanske inreda det lilla torpet på tomten först. Men ett råd de tog till sig var att börja med sovrummet, för att ha ett färdigt rum att kunna landa i.
Nu är rummet målat med en grå kalkfärg. Takkupan som redan fanns har blivit större för att få in mer ljus under snedtaket. I gästrummet som också ligger på ovanvåningen finns platsbyggd säng och förvaring, allt i samma grå nyans. Golvet är i trä, med ojämnt stora brädor och lite mellanrum för att få en gammaldags stil.
– I lägenheten kändes det som att man var mer försiktig med färger, men här vill vi att det ska hända någonting, säger Anna.
På sikt är tanken att bygga ut bottenvåningen, med tvättstuga och ett större kök. Särskilt Anna tycker om att laga mat och här vill de ha en mer plats för matlagning och att umgås med vänner.
Men än är det en hel del arbete som ska till på vägen. Många frågar när renoveringen kommer bli färdig, men de har insett att klart kommer det inte bli. Ibland kan det kännas tufft att det är så mycket kvar att göra.
– Man ser köket framför sig och vill ha det klart. Men man ser också alla måsten på vägen dit. När det är tufft får man tänka på att det är såhär vi vill bo, säger Anna.
Att ta pauser och göra något annat än att dona med huset är viktigt, har de kommit fram till. Både för relationen till varandra och till vännerna.
– Kör vi på för mycket har vi kanske jättefina ytor här hemma, men ingen som vill komma hit, säger Rickard.