– Slutsatserna baseras på långsiktiga internationella studier, där man beräknat effekterna av ett införande av en läskskatt, säger Inna Feldman, docent i hälsoekonomi vid Uppsala universitet.
Hon har tillsammans med kolleger författat rapporten till Folkhälsomyndigheten. Inna Feldman menar att läskskatt redan införts i många länder runt om i världen, med goda resultat.
– Uppgifterna i vår rapport baseras delvis på hur det gått i länder där de redan infört läskskatt, och sen har resultaten modellerats för att få fram långsiktig verkan, säger Inna Feldman.
Läskskatten skulle inte bara innebära skatt på just läskedryck, utan syftar till att beskatta även andra livsmedel med höga halter socker som är skadligt för kroppen. Enligt Inna Feldman skulle en skatteökning på omkring 20 procent medföra stora vinster för samhället.
– Det skulle framförallt kunna minska fetma och sjukdomar relaterade till det, som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och olika typer av cancer.
Inna Feldman menar dock att effekterna av en läskskatt inte kommer att synas över en natt. Det är också viktigt att satsa på andra hälsofrämjande åtgärder, som fler cykelbanor, fysisk aktivitet och en förbättring av matvanor överlag.
– Men på sikt tror vi det är bra. Vi har ju redan infört skatter på till exempel cigaretter, och det har haft god effekt. Vi skulle kunna förvänta oss en liknande utveckling om vi beskattade socker, säger Inna Feldman.