– När jag ser på min son som var sex när det hände ser jag hur mycket tid som gått. Nu har han själv barn. Det är så jättetråkigt att mamma inte fick vara kvar med oss.
Det säger Åsa Nilsson som förlorade sin mamma Mona Nilsson den där fasansfulla stormnatten på Östersjön. Nu står hon på Gamla kyrkogården i Uppsala med en bukett röda rosor i famnen i väntan på minnesceremonin. Hit till det särskilda minnesmonument som skapats kommer familjen flera gånger om året.
– Vi lägger blommor här på hennes födelsedag, på mors dag och på mammas och pappas bröllopsdag, säger Åsa Nilsson.
Totalt miste 852 personer livet natten mot den 28 september 1994. Uppsala var en av de kommuner som drabbades hårdast.
Under ceremonin som snart ska börja i det stilla duggregnet kommer Lasse Johnsen, som förlorade sin dotter i katastrofen och som arrangerar minnesstunden, att hålla tal och lägga ner en blomsterkrans. Även politikerna Eva Edwardsson (L) och Erik Pelling (S) kommer att säga några ord, som representanter för kommunen.
– Det känns viktigt med en sådan här minnesdag. Det känns som att folk redan börjat glömma bort katastrofen, säger Ylva Palm.
Ylva Palm förlorade många nära i olyckan: sin bror, svägerskan och två brorsbarn, kolleger på Uppsala tingsrätt samt grannar. Hon är en av dem som tycker att mycket borde hanterats annorlunda.
– Vi har inte fått alla svar kring hur olyckan gick till. Och jag har hela tiden velat att kropparna ska tas upp.
