Det var utmaningen att jobba med avancerad teknik under extrema omständigheter som lockade civilingenjören och egenföretagaren Erik Ejdepalm från Husby-Långhundra att söka jobbet som tekniker vid forskningsstationen Icecube på Sydpolen. Där söker bland andra Uppsala universitet efter de extremt svårfångade neutrinerna från yttre rymden.
Nu har han kommit hem. Och han har inte ångrat att han åkte.
– Jag hade nog tänkt mig ännu svårare förhållanden. Stationen man bor på är jättefin och man saknar ingenting.
Men hans arbete med att förbereda för en uppgraderad Icecubedetektor nere i polarisisen, skedde helt och hållet utomhus.
– När vi kom kunde det vara nedåt minus 50 grader. Det var riktigt kallt. Men de blev varmare med tiden. Så småningom var det minus 30.
Hur känns det när det är så kallt som nedåt minus 50?
– Som att bita i isglass. Det ilar i hela huvudet och kroppen. Men när det var runt minus 40 kunde jag ändå knäppa upp jackan. Man vande sig, säger Erik Ejdepalm.
Naturupplevelsen jämför han med att vistas i en vidsträckt öken, på 3000 meters höjd med klar höjdsjukerisk. Faktum är att man trots de många minusgraderna bränner sig i solen.
Arbetet kommer att ske etappvis under flera år. Erik Ejdepalm hoppas få chansen att återvända.
– Det vill jag verkligen, det var en fantastisk upplevelse som passade mig väldigt bra, och då inte bara att vara på Sydpolen utan att vara en del av hela projektet.