Det här reportaget har en vändning, en ljusning. Det går att vända tillbaka till skolan efter långvarig frånvaro.
Det är det som mamma Elin Franzén och 13-åriga Elsa vill berätta om. Men när vi möts på ett kafé vid Stadsbiblioteket är Elsa först fåordig.
Mamma Elin får inleda.
– Det är inte så att barnen inte vill gå i skolan, de kan inte. Man mår dåligt av den vanliga skolmiljön, säger Elin Franzén.
Barn som inte går i skolan har blivit uppmärksammat på senare år. Man talar om hemmasittare, elever som under långa, sammanhängande perioder uteblir från lektionerna. Elin använder hellre begreppet problematisk skolfrånvaro.
Att missa skolundervisningen kan leda till ofullständiga eller låga betyg, vilket är en riskfaktor för missbruk, kriminalitet, arbetslöshet och självmordsförsök.
Enligt Martin Karlberg, som är forskare inom didaktik vid Uppsala universitet riskerar också många föräldrar till hemmasittare att bli utbrända. Men det finns hopp.
– Det kan ta mellan några månader till flera år, men de flesta elever kommer tillbaka till skolan, säger han på telefon.
Tillbaka till kafémiljön. När det var som värst för familjen Franzén kändes det nattsvart. I en och en halv månad var Elsa Franzén helt hemma från skolan.
Hon låg på soffan, hade ångestmedicinen nära.
– Jag riktade mycket inåt, jag tänker mycket inåt, säger Elsa.
Hon har en svart tröja och ett tungt hänglås i kedja om halsen. Det är ingen ode till punkaren Sid Vicious, bara något hon sett trenda på Instagram och TikTok.
Stil och mode, och framför allt sminkning är Elsas intressen. Men när hon mådde som sämst orkade hon bara ligga på soffan.
Det var i sjätte klass som ångesten tog över.
– Du kraschade helt då, säger Elin.
Redan i förskoleklass blev Elsa mobbad och retad. I fjärde klass började skolfrånvaron.
Efter ett skolbyte i sexan trodde hon att det skulle bli lättare att gå till skolan. Elsa hade fått diagnoserna ADD (som är som ADHD, men utan hyperaktivitet) och Asperger och hade en rekommendation från en psykolog riktad till skolan om hennes styrkor och svagheter.
Men nya skolan tyckte hon skulle prova att gå "som vanligt" först.
Elsa hade lektioner kl 8-16, efteråt var hon helt dränerad.
– Skolan gjorde så gott de kunde, men de visste inte hur de skulle göra. De sa att de vill ge dig en chans och se hur det blir, säger Elin.
Redan 2016 kritiserade Skolinspektionen skolor för att "vänta och se", och inte ta tag i skolfrånvaro direkt.
För Elsa blev chansen en risk. Hon orkade bara gå på måndagen, resten av veckan fylldes med frånvaro.
– Varje dag blev ett misslyckande, säger Elin.
Det var när Elin fick kontakt med flexteamet (flexibla teamet) som vändningen kom. Med små, små steg tog Elsa sig tillbaka till skolmiljön. Hon och mamma Elin besökte skolgården på helgen, och gick dit på studiedagar när inga andra elever var där.
Minut för minut trappade de upp skolnärvaron.
Flexteamet utgick från Elsas individuella behov och lyssnade på vad hon och Elin hade att säga. Teamet lyckades bygga en trygg relation med Elsa baserad på en god kommunikation och ett bra bemötande. Nu går Elsa två timmar per dag i skolan.
– Det är inte alls lika ångestfyllt. Jag målade upp en bild, men nu har jag suddat den bilden, eller målat över den.
Hon talar i bilder. Hennes ansikte är hennes palett.
– Jag tog upp intresset för smink igen. Det blev en distraktion från att må dåligt.
Elsa går i en grupp med mellan fyra och sex elever, som delar på fem specialpedagoger.
– Vi har bord som är avskärmade så man kan jobba i fred. Det är ganska skönt när man behöver det.
I början pratade eleverna i gruppen inte så mycket med varandra.
– Men nu är vi sociala, vi har börjat lita på varandra. Vi snackar om vad vi gjort i helgen, "OMG, är det sant", och så vidare.
Hon läser kärnämnena svenska, engelska och matematik, samt SO. Eleverna som går hos flexteamet har inga läxor eller prov.
– Förr hade jag högre krav på mig själv och ville ha höga betyg. Nu är jag glad av att jag bara går dit.
Till elever som inte klarar att gå i skolan vill Elin säga:
– Det är inte dig det är fel på. Det är skolan som har misslyckats, för du är bra. Det är viktigt. I förlängningen är det här en politisk fråga, för det är ett stort samhällsproblem.
Elsa, har du tips till andra?
– Man ska inte ge upp. Det är svårt vissa dagar, jag vet, men det kan bli bra.