Det märks att det är tidigt på säsongen. Inte precis proppfullt i Årsta koloniområde. Men de som är här har längtat och de är lyckliga över att få gräva.
– Jag är hellre här än i Gränby centrum. Här tappar jag tiden och gräver som en galning, säger Lina Thor och ler.
Hon står med tre barn som just satt korvar på varsin pinne. De ska grilla.
På en bänk intill, under ett träd sitter 81-åriga Abdullah Malla Ali och lyssnar på arabisk musik. Han går till koloniområdet varje dag. Grönsakerna som blir över brukar han ge bort.
– Odla är kul och jag får röra på mig. Jag har haft infarkter och överlevt tack vare svensk sjukvård. Men ensamheten är svår i Sverige, säger han, som inte vill bli fotograferad och som suttit fängslad i tolv år i Syrien för sitt politiska engagemang.
Där fick han sova på golvet.
Lite längre ner mot Lennakattens järnväg gräver två kvinnor på varsin lott. De strålar.
– Att odla ger hopp om något nytt i framtiden. Här glömmer man allt som har med corona att göra, säger Siri Lindqvist Ståhle.
Hon jobbar hemma numera och tycker det är jätteskönt att vara utomhus och gräva istället för att sitta stilla inne.
– Ja, här försvinner alla svåra tankar. Att odla är en lisa för själen, säger Cecilia Jansson.
Siri Lindqvist Ståhle gräver för att göra om sina odlingsbäddar.
–Jag har planerat sedan 1 januari och beställt växter på nätet. Jättefina dahlior, jordärtskockor och tomater som jag är så spänd på.