Syftet med pepparsprej är att orsaka irritation i ansiktet – framför allt ögonen – på den person som sprejen används mot. Förutom koncentrat av just pepparfrukt kan pepparsprej framställas med bland annat senapsolja och kloraceton.
Magnus Larsson arbetar vid polismyndighetens avdelning Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping. Han beskriver hur de olika ämnena i pepparsprej delar en egenskap:
– När de rör huden triggas kroppens smärtsensorer direkt, säger Magnus Larsson.
I Sverige regleras användningen av pepparsprej genom samma lagar som gäller för skjutvapen. Det innebär att privatpersoner behöver polisens tillstånd för att inneha pepparsprej.
TT rapporterade i höstas om att Tullverket fram till den 31 oktober 2019 hade ökat sitt beslag av tillståndspliktig tårgas och pepparsprej med över 200 procent jämfört med föregående år. I vardagligt tal används benämningen pepparsprej emellertid också för olika typer av sprejer som inte kräver polistillstånd. I handeln marknadsförs de vanligtvis som ”försvarssprej” eller ”laglig pepparsprej”.
I stället för pepparextrakt eller andra tillståndskrävande ämnen innehåller de lagliga sprejerna ofta isopropylalkohol – en vanlig beståndsdel i desinfektionsmedel – eller mentol.
Enligt Magnus Larsson orsakar emellertid de tillståndspliktiga sprejerna mycket mer irritation än de som finns i handeln.
– De sprejer som kräver tillstånd kan ge sådana smärtor att den som utsätts får panik, säger Magnus Larsson.