Natten mot den 18 september 1961 klev FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld på ett flygplan på väg mot dåvarande Nordrhodesia. Med sig på flygplanet hade han en tunn portfölj och femton FN-kollegor. En av dem var Hammarskjölds närmste man, Sture Linnér. Precis innan flygplanet skulle lyfta sa Dag Hammarskjöld att det vore dumt om de båda flög tillsammans. Linnér gick av.
– Dag Hammarskjöld var välkänd. Jag var ju gymnasist när han var igång och vi följde honom hela tiden, “nu gör han det där, nu är han där, nu är han kritiserad av ryssarna för det”. Han var duktig på att ständigt vara i media. Förvånansvärt bra för sin tid, säger Peter Wallensteen, seniorprofessor i freds- och konfliktkunskap på Uppsala universitet och den första innehavaren av Dag Hammarskjölds professur i freds- och konfliktforskning från 1985 till 2012.
Dag Hammarskjöld föddes i Jönköping 1905 och flyttade till Uppsala slott när hans pappa blev landshövding. Efter studier på Katedralskolan och Uppsala universitet började han sin karriär som ämbetsman, först på finansdepartementet och senare på utrikesdepartementet.
Först när hans mamma dog 1940 flyttade Dag Hammarskjöld hemifrån, 35 år gammal.
1953 valdes han till FN:s generalsekreterare. Han hade egentligen reservplats, femma på FN:s önskelista, men Sovjetunionen blockerade de fyra som låg före honom.
Som generalsekreterare blev han känd som en duktig förhandlare och för sin tysta diplomati. Bland det första han åstadkom var att få Kina att frige några amerikanska piloter som suttit fångade sedan Koreakriget.
– Det blev en slogan i USA, de kallade det “Leave it to Dag”. Det skapade en rörelse, ett stöd för honom som gjorde att han sen kunde agera i de här kriserna. Just hans goda förmåga att relatera till media tror jag var en bidragande faktor, säger Peter Wallensteen.
Det var också Dag Hammarskjöld som skickade de första beväpnade fredsbevarande styrkorna till en krigszon. Flera europeiska stormakter var emot beslutet men Dag Hammarskjöld lyckades ändå driva igenom förslaget och trupper skickades till Suezkriget mellan Egypten och Israel.
– Han visade vilken makt generalsekreterarrollen verkligen kunde ha, säger Peter Wallensteen. Samtidigt som han i andra sammanhang visade att FN kunde vara nyttigt också för stormakterna hade han ett fantastiskt stöd hos flera stater i Afrika och Asien.
Det stödet blev tydligt 1960 när Sovjetunionens Nikita Chrusjtjov krävde Hammarskjölds avgång för att de tyckte att han var för västvänlig. Inför FN:s generalförsamling svarade Hammarskjöld att "Det är mycket lätt att avgå. Det är inte lika lätt att stanna. Det är mycket lätt att böja sig för stormakternas önskemål, det är en annan sak att göra motstånd". Talet möttes med stående ovationer.
Året efter klev Dag Hammarskjöld på det där flygplanet för att möta en av sidorna i Kongokriget. Peter Wallensteen satt i köket i Västerås med sin pappa när de hörde de första radiosändningarna om att planet hade försvunnit.
– Så kom det kontinuerliga rapporter om att sökandet har gått igång. Det var en dramatisk dag.
Klockan 16 kom nyheten: Dag Hammarskjöld är död. Vid flygplansvraket hittades hans portfölj i stort sett intakt. Innehållet går att läsa på Kungliga Biblioteket och innehåller bland annat en påbörjad översättning av en judisk poet på tyska.
– Den här kulturella bredden tror jag har hjälpt honom när han träffade statschefer, att han kunde visa dem respekt och nå fram, inte verka överlägsen, säger Peter Wallensteen och fortsätter med att diktformen Haiku var Hammarskjölds specialitet.
– Hade Twitter funnits på den tiden tror jag att han hade varit helt enormt duktig på det.
60 år efter sin död är Dag Hammarskjöld fortfarande aktuell. Häromåret släppte rapparna Dree Low och Einár en låt med hans namn som titel, en referens till hans porträtt på 1000-lappen.
Och kraven på att utreda orsaken bakom flygkraschen fortsätter. En svensk utredning från 90-talet pekade på att piloten verkar ha missbedömt höjden men för ett par år sedan släpptes bilder på vrakdelar med kulhål i. FN försöker få alla inblandade länder att öppna sekretessbelagt arkivmaterial och senast i veckan krävde en riksdagsledamot att UD ska släppa på sitt hemligstämplade material för att Sverige ska kunna gå till botten med det svenska agerandet.