"Djuren tog det nog lättast. Men fiskarna dog", säger Olivia Lindhök.
En januarikväll förra året kände Olivia Lindhök att det luktade rök i huset som de hyrde i närheten av Åkerlänna. Hon trodde att det kom från den vedeldade pannan som sambon eldat i lite tidigare, och öppnade fönstren för att vädra ut röken.
När hon sedan kände på dörren till pannrummet var den alldeles varm. Nu kom insikten om att det brann och snart förstod hon och sambon att de inte skulle lyckas släcka själva.
Operatören på 112 sa till dem att ta ut allt de behövde och ta med sig sina katter och hundar ut ur huset.
– Det var först då jag insåg att det var allvarligt, säger Olivia Lindhök.
Först på plats var deltidsbrandmännen från brandstationen i Björklinge. Två av dem var dessutom Olivia Lindehöks gamla lärare.
– Erik var väldigt bra när han kom, väldigt lugn. Han sa till de andra att nu måste vi skynda oss, men var ändå lugn i stressen. Man är tacksam för att de var först här, säger Olivia.
Såhär såg det ut där det brunnit, i väggen mellan vedförrådet och pannrummet.
Det gjorde även familjen lugna, nu kunde de lämna över till brandmännen. Själva branden satt inne i väggen mellan vedförrådet och pannrummet, och på bilderna som Olivia visar syns svartbrända golv och väggar.
Huset klarade sig men däremot blev det mesta som fanns därinne skadat av lukten. Allt i textil fick till exempel kasseras och de har bara några få saker kvar från huset, som 6-åriga sonen Alvins doptavlor med hand- och fotavtryck.
– De luktar också, men får stå framme ändå, säger Olivia Lindhök.
– Det var tråkigt med mina leksaker, fyller Alvin i.
"Man är tacksam för att de var på plats så snabbt", säger Olivia Lindhök om brandkårens insats.
Just att han blev av med sakerna han växt upp med tycker också Olivia känns tufft.
– Jag tänkte först att det var kört, tryggheten försvann. Det som var jobbigast var hans saker, allt som han vuxit upp med, säger hon.
Efter branden gjorde hon ett inlägg på Facebook och fick stort stöd av människor som skänkte såväl kläder som hundmat.
– Det var helt otroligt. Det är verkligen tur att det fanns folk som blev så engagerade, säger Olivia Lindhök.
Nu bor de i sambons föräldrahem utanför Jumkil, tillsammans med två hundar, två kaniner och fem katter. Alla djur klarade sig i branden – en katt som var ute vid tillfället hade till och med gått in i det skadade huset efteråt.
Nuvarande hemmet har brandsensor och larm, vilket känns tryggt.
– Man har blivit lite mer försiktig. I natt gick strömmen och första tanken var att det brann. Så var det inte förut, säger Olivia Lindhök.
Olivia Lindhök och sonen Alvin, 6 år.