Rejäla förändringar kan vänta på de gröna fälten och åkrarna runt Ultuna och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Åkrarna här är nämligen en avgörande pusselbit i det som kallas Uppsalapaketet, det avtal med staten som ger Uppsala fyra spår på järnvägen till Stockholm och statligt miljardstöd av en spårvagnslösning i södra staden. Motprestationen är att Uppsala kommun bygger 33 000 bostäder. För det behövs mark nära spårvägen, och det finns runt Ultuna. Flera tusen av de nya bostäderna är tänkta att ligga här.
Men det finns en hake. SLU äger marken och använder den för fullt, sedan länge.
– Det är inte aktuellt för oss att bara släppa det här. Vi har inget eget intresse i det. Marken används för utbildning och forskning och här pågår flera aktiva försök, det är viktigt att förstå, säger Martin Melkersson, universitetsdirektör på SLU.
På Ultunaslätten kolliderar flera intressen. Uppsala kommun har sitt avtal med staten och dessutom en plikt enligt bostadsförsörjninglagen att möta efterfrågan på bostäder. Det poängterar Johan Edstav, mångårig MP-politiker i Uppsala som nu har regeringens uppdrag att sluta avtal som Uppsalapaketet.
– Kommunen kan inte bara säga: "Nej, nu räcker det. Nu vill vi inte växa mer.", utan har ett lagligt ansvar. Och trycket på Uppsala är väldigt stort, titta bara på kön till bostadsförmedlingen, säger han.
Men att hitta mark är svårt och begränsningarna är många. Bland annat finns en tydlig statlig inriktning om att inte bygga bort mer åkermark. Dagens arealer måste behållas för att Sverige ska klara sin livsmedelsproduktion.
– Vi har fört in stora begränsningar i våra avtal med kommunerna. Men åkermarken går inte att skydda helt, säger Johan Edstav.
SLU motsatte sig redan 2013 en framtida förvandling av sina fält till bostadsbebyggelse. Förutom markens betydelse för forskning och utbildning angav SLU då att man av principiella skäl inte vill medverka till att åkrar blir bostadsområden.
2017 fick SLU stöd för sin inställning i en regeringsutredning om nya bostäder på statlig mark. En exploatering runt Ultuna är inte genomförbar på grund av markens värden, menade utredarna.
– Vi har naturligtvis påpekat det här för kommunen. Samtidigt har Uppsalapaketet tillkommit, och det är inte en framkomlig väg att bara säga nej. Vi måste hitta en gemensam lösning, säger Martin Melkersson.
Han ser också bra saker för SLU med kommunens planer.
– En exploatering är inte uteslutande negativ. Vi skulle komma närmare staden och vi får bättre kollektivtrafiklösningar. Men det här måste göras väldigt varsamt och tillräckligt bra för SLU, säger Martin Melkersson
Två som pekar på utredningens slutsatser om att inte bebygga Ultunaåkrarna är Göran Bergkvist, docent, och Ingmar Messing, professor, experter på växt– och jordfrågor. Åkermarken är för värdefull för forskning och kanske ännu mer för utbildningen för att förstöra, säger de när de visar runt på fälten.
– Här är som Sverige i miniatyr med olika markförhållanden, framförallt lerjordar men också gråberg och mer sandiga jordar närmare åsen. Mot Bäcklösaån har vi dessutom flöden och vatten. Här är perfekt för forskning och utbildning, säger Ingmar Messing där vi står på en grusväg söder om campus.
Just intill pågår ett uppmärksammat försök med automatiserat och digitaliserat jordbruk, starkt kopplat till näringslivet. Andra projekt på fälten är långtidsserier där exempelvis odling med olika växtnäring och jordbearbetning testas över lång tid. Sådana försök är inte möjliga att flytta, hävdar de.
– Det här är vårt laboratorium, och det är ett samhällsintresse att det bevaras. SLU kan bara inte acceptera att det försvinner. Men pressen är stor, kommunen har planmonopol och sista ordet. De kan till sist tvinga till sig marken av oss, säger Göran Bergkvist.
Alternativ finns, hävdar de, som att bygga mer mellan järnvägen och E4 söderut eller att utnyttja dagens industriområden mer effektivt. I Boländerna och Fyrislund breder låga byggnader ut sig på ett sätt som sväljer mark som kan användas mer ansvarsfullt, påpekar Göran Bergkvist och Ingmar Messing.
– Åkermarken är vår framtidsförsäkring. Vi har redan förbrukat rätten att bygga på den, säger Ingmar Messing.
Göran Bergkvist satt med under de första förhandlingstillfällena.
– Då kom vi ingen vart. De vill inte, och vi vill inte. Nu sker förhandlingarna högre upp i hierarkin, säger han.
Universitetsdirektör Martin Melkersson tycker att kommunen nu har hörsammat risken för att viktig forskning går förlorad. Men frågan om hur många bostäder det ska bli och vilka områden som kan bebyggas är ännu öppen.
– Mycket siffror har snurrat runt. Det ändras hela tiden, och vi är inte alls klara än, säger han.
Kan ni inte bara flytta er forskningsverksamhet till andra marker utanför stan?
– Det är förstås en fråga. Men runt Ultuna råder unika markförhållanden, det är därför SLU ligger här. Så det här är inte lätt, säger Martin Melkersson.
På andra sidan förhandlingsbordet har SLU en av sina gamla studenter nämligen Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande och utbildad agronom. Han är väl bekant med Ingmar Messing som han kallar den kunnigaste i Sverige på markfrågor. Med honom har Erik Pelling varit ute och grävt hål i Ultunafälten för att studera lerjordens egenskaper. Som agronom vet han också vikten att bevara åkermark, och har lätt att förstå SLU:s argumentation, säger han. Men Ultuna ligger inom stadens gränser, och där är det motiverat att låta åkrar ge plats för bostäder.
– Det gäller att hitta den magiska punkten för hur mycket vi kan bygga och ändå bevara den lantliga känsla som ett lantbruksuniversitet ska ha, säger Erik Pelling.
Han påpekar att SLU:s vision är att växa kraftigt och fördubbla antalet studenter. Men då behövs bostäder, vilket Uppsalapaketet ger.
Hur mycket vill ni bygga här?
– Det kan jag inte säga än. Vi ska bygga 33 000 bostäder totalt i Uppsalapaketet. Det kommer att innebära en rejäl förändring runt Ultuna, men med behållen lantlig upplevelse.
Han lägger över ett stort ansvar på sitt gamla universitet: Om de inte går med på en lösning riskerar det välta hela Uppsalapaketet. Men tydliga positionsförflyttningar har gjorts – från båda håll. Förhandlingarna skulle kunna vara klara redan i höst, hävdar han.
Vad händer om ni inte kommer överens?
– Vi måste hitta varandra. Vi försöker inte köpa SLU, utan vi är beroende av varandra.