En 24-årig Uppsalabo åtalas för att ha lämnat falska löneuppgifter till Bostadsförmedlingen i Uppsala. Om mannen lyckats skulle han ha trängt sig före andra i bostadskön.
Många hyresvärdar kräver att hyresgästerna ska ha en viss inkomst för att komma i fråga för en lägenhet.
Enligt åtalet uppgav 24-åringen att han tjänade 29 000 kronor i månaden. Men en kontroll med Skatteverket visade att han saknade löneinkomster. Mannen åtalas för brukande av falsk urkund.
Sedan Bostadsförmedlingen startade 2016 har 44 ärenden med misstankar om falska lönesiffror överlämnats till polisen. Många av anmälningarna har dock avskrivits.
– Vad jag känner till är det här första fallet som lett till åtal, säger Mona Lindén, vd för Bostadsförmedlingen i Uppsala.
24-åringen har uppgett att han arbetat vid ett vårdföretag i Uppsala. Arbetsgivarintyget har undertecknats av företagets dåvarande vd. UNT har dock inte lyckats nå den personen.
Förutom 24-åringen har Bostadsförmedlingen polisanmält ytterligare en person som påstår sig ha arbetat för samma vårdföretag. Även den personen misstänks ha lämnat falska löneuppgifter.
Vårdföretaget har under våren 2019 bytt namn och finns numera i en helt annan bransch. Den 22-årige Uppsalabo som företräder företaget sedan i våras säger att han inte vet något om de misstänkta lönesiffrorna.
Enligt Bostadsförmedlingen uppgav den åtalade 24-åringen både muntligen och skriftligen att han var fast anställd vid vårdföretaget när han sökte bostad. Men i polisförhör har han sagt att han inte känner till företaget och menar att någon okänd måste ha lämnat in arbetsgivarintyget.
När en bostadssökande står som nummer ett i kön till en viss bostad och är på väg att få ett hyreskontrakt gör Bostadsförmedlingen flera kontroller. Bland annat måste den sökande uppvisa ett färskt anställningsintyg, lönespecifikationer och ibland även bankkontoutdrag.
I vissa fall granskas även arbetsgivaren. Uppstår misstankar om fusk görs en polisanmälan och den bostadssökande spärras under 6 månader från att söka nya bostäder.
Sedan årsskiftet måste företag lämna inkomstuppgifter till Skatteverket varje månad för sina anställda. Tidigare lämnades inkomstuppgifterna en gång om året.
Syftet med lagändringen är att myndigheterna ska kunna stävjas fusk på ett tidigare stadium. På det här viset kan till exempel falska löneuppgifter fångas upp snabbare.
– Lagändringen är en hjälp för oss att komma åt dem som lämnar oriktiga inkomstuppgifter, säger Mona Lindén.