Nyligen publicerades en studie från forskare vid Göteborgs universitet, med fokus på 70-åringars hälsa. Sedan 1971 har H70-studien undersökt äldres välmående. Man har följt människor från 70 års ålder och livet ut. Fysiska och neurologiska tester visar att dagens 70-åringar skiljer sig från de man undersökte för 30-40 år sedan. Idag är de både friskare och mer aktiva än någonsin.
Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet, har lett den nya undersökningen. Han menar att skillnaden är påtaglig.
– En 79-åring idag är rejält mycket piggare än en 70-åring född 1901. De tränar mer, tar för sig mer av livet och reser både mer och längre än tidigare. Äldre idag har en aktiv livsstil och en ny attityd, man vill hinna “göra allt” innan man blir gammal, säger han.
Den tydliga förbättringen i äldres välmående har sannolikt ett flertal förklaringar, menar Ingmar Skoog. De som deltog i den första studien växte upp och började sitt yrkesaktiva under en period då Sverige var ett fattigt bondesamhälle, medan de som undersökts idag har levt i ett välfärdssamhälle. Bostads- och arbetsförhållanden har förbättrats avsevärt, utbildningsnivån har stigit och man har infört såväl semesterledighet som två dagar ledigt i veckan för alla. Dessutom är dagens förbättrade sjukvård och framstegen som skett inom medicin stora bidragande faktorer.
– Idag är man inte lika skör när man är 70 som man var tidigare. Många är förvisso sjuka men generellt sett är man friskare med sina sjukdomar idag, tack vare medicinering, säger Ingmar Skoog.
Caroline Hoffstedt (S) är ordförande för äldrenämnden i Uppsala och hon tycker att resultatet av den nya undersökningen är glädjande. Hon anser att kommunen har ett ansvar att möta det ökade behovet som en allt friskare äldre befolkning innebär.
– Först och främst tycker jag att det är väldigt positivt att man kan leva ett gott liv som pensionär. Vi vill gärna bidra till att den utvecklingen håller i sig.
– Uppsala kommun arbetar idag för att bli mer äldrevänligt, förklarar Caroline Hoffstedt.
Genom att bland annat få fler att vilja idrotta, säkerställa att de har ett gott näringsintag, och stimulera sociala möten, vill man främja hälsan hos seniorerna.
Ett av initiativen från kommunens sida är att bygga ut och skapa fler så kallade träffpunkter. Träffpunkterna är gemensamhetslokaler där seniorer ges möjlighet att mötas, bland annat för att ägna sig åt fysisk aktivitet, men också för att ta del av föreläsningar eller underhållning.
Träffpunkten i Årsta är en av kommunens större. Här finns bland annat ett populärt gym. En av de som letat sig hit för att hålla igång kroppen är Carin Stjerna, 77. I tre år har hon regelbundet gått till gymmet, och hon försöker träna två gånger i veckan.
– Att kommunen erbjuder det här helt gratis är fantastiskt tycker jag. Jag gick på ett vanligt gym innan och det kostade ju skjortan!
Carin säger att träningen betyder mycket för henne, särskilt sedan hon drabbades av polyneuropati i benen, en sjukdom som innebär att hon måste stärka benmusklerna för att inte bli tvungen att använda rollator. Utöver själva träningen poängterar hon även det positiva i den mänskliga kontakten man får på gymmet.
– Det sociala känns otroligt viktigt. Man får träffa mycket folk här, och vissa lär man känna lite bättre.
Carina Lundborg är rehabassistent på träffpunkt Årsta. Hon håller med om att den sociala aspekten är minst lika betydelsefull som själva motionen för deltagarna.
– Det är många som känner sig lite ensamma och då kan de komma hit och få ett sammanhang. Det är en plats där man kan få nya vänner.
Carina Lundborg ska ha överblick över gymmet och hjälpa de äldre med maskinerna så att de inte skadar sig. Hon berättar att många köar länge för att få en plats här, men att när man väl är inskriven så finns det ingen tidsbegränsning. Vidare förklarar hon att träningen är skräddarsydd för varje individ:
– När man ska börja träna blir man inskriven av sjukgymnasten, då går man igenom vad man vill ha ut av träningen och får ett eget träningsprogram utifrån det. Sedan får man följa det programmet helt enkelt. Vi har alltid personal i lokalerna eftersom många känner sig tryggare i träningen om man vet att det finns stöd och hjälp, säger Carina Lundborg.