Det är en vanlig vardagkväll hos familjen Brodén-Hedlund i Uppsala. I ugnen puttrar middagen och vid köksbordet håller de båda sönerna Oscar och Emil på med sina mobiler.
I likhet med många andra familjer i Uppsala har Brodén-Hedlunds fått det bättre ställt de senaste åren.
Jämfört med för 20 år sedan har den genomsnittliga Uppsalafamiljen fått 255 000 kronor mer i plånboken på årsbasis. Snittfamiljen, med två vuxna och två barn, har alltså ytterligare drygt en kvarts miljon kronor att spendera, jämfört med för två decennier sedan.
Det visar en beräkning från Statistiska centralbyrån och siffrorna gäller sedan effekten av inflationen räknats bort.
– Visst har vi märkt att det varit en uppgång, säger Fredrik Hedlund som är grundskollärare.
Familjen bor i ett radhus i Luthagen som de renoverat. De kan unna sig att resa utomlands ett par gånger om året och de har även sommarhus.
– Men vi lever billigt i vardagen, då är det knappast frågan om någon lyx. Pengarna vi får över lägger vi bland annat på resor, berättar Camilla Brodén som är projektledare inom it-sektorn.
Ett par kilometer från familjens bostad ligger Akademiska sjukhuset. Här är det ekonomiska läget mer eller mindre ständigt pressat.
Sjukhuset har överskridit sin budget mer än 20 år i rad. I januari kom ännu ett sparpaket och ett av förslagen är att sänka personalkostnaderna med 280 miljoner kronor.
Marika Kejving arbetar som undersköterska vid Akademiska sjukhuset. Hon är en av dem som fått känna av de ibland tuffa ekonomiska villkoren inom den offentliga sektorn.
Marika Kejving jobbar vid en akutavdelning och tycker att bemanningen där är ganska bra. Men bilden blir lite annorlunda när hon tar med oss till en ledig vårdsal för intervjun. De båda sängarna är tomma och det visar sig att vårdsalen och all dess avancerade utrustning står oanvänd eftersom det inte går att få tag på sjuksköterskor.
– Brist på personal inom vården och omsorgen är ett återkommande problem. Stress, dåliga scheman och låga löner gör att ungdomar inte söker sig hit, säger Marika Kejving.
Hon har tidigare arbetat många år som undersköterska vid äldreomsorgen i Enköping.
– Inom den kommunala hemtjänsten är personalen konstant underbemannad, säger Marika Kejving, som är fackligt aktiv i Kommunal.
Sparpaketet vid Akademiska sjukhuset är ett i raden av åtstramningar inom den offentliga sektorn i Uppsala. Ett annat exempel gäller Uppsala kommuns omsorgsnämnd, som ansvarar för personer med funktionsnedsättning. Där kapades personalkostnaderna med 20 miljoner kronor i fjol. Listan kan göras lång.
Samtidigt har alltså hushållens utrymme för konsumtion vidgats kraftigt. Den avgörande orsaken till det växande välståndet bland allmänheten är löneökningar. Det hänger samman med höjd produktivitet till följd av bland annat ökad datorisering.
En annan förklaring till pengaregnet över hushållen är skattesänkningar. Enbart de så kallade jobbskatteavdragen har gett svenskarna ytterligare 127 miljarder kronor att lägga på privat konsumtion per år.
Det motsvarar kostnaden för att förse Uppsalas 230 000 invånare med vård, skola, omsorg och all annan kommunal service i åtta år.
Den andra sidan av myntet är att den offentliga sektorn går miste om en årlig intäkt på 127 miljarder kronor till följd av jobbskatteavdragen. Till det kan läggas andra skattesänkningar, till exempel fastighetsskatten.
Bland ekonomer råder delade meningar huruvida skattesänkningar gynnar ekonomisk tillväxt eller inte. Sänkt skatt innebär ju att hushållen får mer pengar att handla för. Det ökar farten i ekonomin och leder till högre skatteintäkter. Så lyder ett av resonemangen.
Andra ekonomer påpekar att mer skattepengar till offentlig sektor innebär fler anställda inom vård, skola och omsorg. När de får pengar att handla för snurrar de ekonomiska hjulen snabbare.
Frågan är komplex och det gäller att ha flera tankar i huvudet samtidigt. Löneökningar och låg arbetslöshet har totalt sett gett ökade skatteintäkter. Varför dras då delar av välfärden med underskott?
En viktig orsak är snabbt växande behov av vård, skola och omsorg. Sedan 2014 har det blivit 100 000 fler anställda i landets kommuner och landsting och offentliga sektorn har fått svårt att klara lönekostnaderna.
Annika Wallenskog är chefsekonom vid Sveriges kommuner och regioner, SKR. Hon menar att landets kommuner och regioner är på väg in i ett bekymmersamt ekonomiskt läge.
– Bortsett från finanskrisen 2008, som utlöstes av mer tillfälliga händelser, har inte situationen varit så här allvarlig sedan början på 1990-talet.
Den offentliga sektorn står alltså inför sina största ekonomiska problem på 30 år, om man får tro Annika Wallenskog vid SKR. Som främsta orsak pekar hon på förändringar i befolkningen.
– De närmaste åren blir det fler barn och gamla i Sverige men andelen personer i yrkesverksamma åldrar ökar inte lika mycket, förklarar Annika Wallenskog.
Konsekvensen är att landets kommuner och regioner kommer att sakna 43 miljarder kronor år 2023, enligt SKR.
2018 gick 69 kommuner med underskott, vilket är den högsta siffran på över tio år och flera av kommunerna har beslutat om skattehöjningar.
När välfärden lider av pengabrist kan stora nedskärningar vara en lösning. Men Annika Wallenskog ser det som orealistiskt.
– Det skulle folk sannolikt inte acceptera. Jag tror det blir en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar och statliga bidrag till kommuner och regioner, säger hon.
För att få reda på läget i Uppsala träffar UNT Aziza Hussein Abdalla som är ekonomistrateg i Uppsala kommun. Hon sitter med sin laptop uppslagen, där det skymtar excelark fyllda av diagram och siffror.
Hon klickar fram staplar som visar att kommunen gjorde ganska blygsamma överskott fram till 2016. Därefter har staplarna blivit allt högre och i fjol gick Uppsala kommun plus med 475 miljoner kronor.
Aziza Hussein Abdalla säger att verksamheterna har effektiviserats och att kommunen numera har en välskött ekonomi.
Finns det orosmoln så är det, liksom i övriga riket, de demografiska förändringarna. Till exempel beräknas antalet Uppsalabor äldre än 80 år växa med drygt 50 procent de närmaste sju åren.
– Andelen unga och äldre ökar mer i Uppsala än i de flesta kommuner vilket ger effekter på ekonomin, konstaterar Aziza Hussein Abdalla.
I framtiden är det i synnerhet vård och omsorg av äldre som väntas kosta mer. Kommunens snittkostnad för en Uppsalabo som fyllt 90 år är runt 300 000 kronor om året.
För att kommunen ska kunna ta hand om de allt fler äldre i Uppsala efterlyser äldrenämndens ordförande Caroline Hoffstedt (S) mer pengar från staten. Hon tror även att det blir nödvändigt med andra arbetsmetoder.
– Vi måste hitta nya smarta sätt att arbeta på. Det handlar bland annat om att använda ny teknik, säger hon.
Som exempel tar hon upp kommunens projekt med kameror hemma hos äldre. Via monitorer har nattpersonalen tillsyn över vårdtagarna och kostnadskrävande hembesök kan sparas in.
Moderaternas kommunalråd Fredrik Ahlstedt säger blankt nej till allt tal om skattehöjningar. Han menar att det inte alltid finns ett givet samband mellan mer pengar till offentlig sektor och ökad verksamhet.
– Resurserna till sjukvården har ökat men ändå sjunker produktiviteten, säger han.
Fredrik Ahlstedt vill hellre se skattesänkningar.
– Det ger mer pengar till konsumtion vilket stimulerar ekonomin.
Rakt motsatt ståndpunkt har Vänsterpartiets kommunalråd i Uppsala Tobias Smedberg. Han kräver att de som äger mycket kapital och att de som tjänar mer än 40 000 kronor per månad ska beskattas hårdare.
– Det skulle minska arbetslösheten eftersom fler då kunde anställas i den offentliga sektorn, menar Tobias Smedberg.
Finns det inte risk att ekonomin krymper om skatten höjs och människor får mindre pengar att handla för?
– Vi behöver pengar till fler undersköterskor, läkare och lärare. I och med att de får lön ökar konsumtionen, säger Tobias Smedberg.
Skattehöjningar har dock svagt folkligt stöd. I en opinionsundersökning som gjordes av SOM-institutet 2018 var bara 17 procent för högre skatt.
En av de som tycker att skatteuttaget bör öka är kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, Erik Pelling (S). Han motiverar det med att kommunens utgifter nu ökar snabbare än intäkterna.
– Det har vi inte varit med om sedan 1990-talet. Skattetrycket har minskat så mycket att det finns utrymme för höjningar av statliga skatter, säger Erik Pelling.
Är det inte risk att en politiker som går till val på höjda skatter blir bortröstad?
– Nej, jag tror att folk värdesätter skola, sjukvård och annat så högt att de är beredda att betala för det, svarar Erik Pelling.
Uppsala kommun gick plus med 475 miljoner i fjol. Ändå finns sparkrav på verksamheterna. Varför?
– Kommunen behöver lägga undan pengar för investeringar i nya skolor, äldreboenden med mera. På så sätt kan vi minska våra lån och räntekostnader. Det gynnar skattebetalarna.
Erik Pelling vill inte höja kommunalskatten eftersom den procentuellt sett ökar lika mycket för alla.
– Det riskerar att drabba personer med låga inkomster. Det är bättre att höja den statliga inkomstskatten eftersom den ökar mer ju mer man tjänar.
Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) blir det nödvändigt med skattehöjningar om kvaliteten på välfärden ska höjas över dagens nivå.
– Det som då skulle komma ifråga är i första hand höjning av skatt på kapital, uppger Magdalena Andersson.
Åter till familjen Brodén–Hedlund i Luthagen. Camilla Brodén säger att hon inte skulle ha något emot om den offentliga sektorn kunde satsa mer på olika områden.
– För ett tag sedan flyttade min mamma till ett äldreboende. Nu bor hon på 15 kvadratmeter och det känns ganska trångt.
Fredrik Hedlund tycker att det ibland saknas det där lilla extra i skolan, till exempel elevassistenter.
– Å andra sidan är det rätt mycket som fungerar bra, trots de skattesänkningar som gjorts, påpekar Fredrik Hedlund. Man ska också komma ihåg att lägre skatter gjort att många fått det bättre.