Bygget av det så kallade 100-huset, eller J-huset, vid Akademiska sjukhuset, har kantats av problem. Kostnaden, som enligt de ursprungliga kalkylerna beräknades till 1,8 miljarder, har överträffats med 50 procent. Några orsaker till fördyringen var dålig kunskap om markförhållandena samt en rad tilläggsarbeten som lades till i efterhand. Inflyttningen har försenats på grund av rena byggfel och problem med legionella i vattnet.
Men något svar på vad som är grundorsaken bakom fördyringar och förseningar finns inte i den rapport som Region Uppsalas revisorer har låtit ta fram.
– Det kanske inte är så enkelt som vi hade hoppats, säger Anders Toll (S), ordförande för regionens revisorer.
Enligt rapporten, som gjorts av konsultföretaget Helseplan, var de inledande kostnadskalkylerna inför beslutet bristfälliga. Någon diskussion om riskerna med projektet gjordes heller inte, varken i produktionsstyrelsen, landstingsstyrelsen eller landstingsfullmäktige.
Dåvarande landstinget saknade tillräcklig erfarenhet av och kompetens för bygg- och projektledning. Inom organisationen har man dock lärt sig mycket under arbetet med 100-huset, konstaterar Helseplan i revisionsrapporten: "Det understryks emellertid att arbetet varit ett dyrt läromedel då följderna av den bristande erfarenheten och påföljande kompetensbristen varit många och allvarliga", står det bland annat.
Anders Toll vill dock inte uttrycka sig så drastiskt.
– Det kanske är lite spetsigt formulerat. Alla projekt man gör ska man ju lära sig av. Man huvudsaken var att bygga sjukhus. Vissa av fördyringarna har varit tillägg som också är förbättringar, säger Anders Toll.
Hade några kostnader kunnat undvikas?
– Det är jag övertygad om. Man borde ha vägt kostnaderna mot önskemålen på ett bättre sätt. De som ska betala har inte sett kostnaden vid beställningen. Som sjukhus kan man vilja ha väldigt mycket. Om man också ska betala för det kan det bli tuffare när man prioriterar mellan olika saker.
Hur stora kostnader hade kunnat undvikas?
– Det vet jag inte. Det ingick inte i uppdraget.
Är det inte revisionens uppgift att ta reda på det?
– Det kan man tycka. Men vi har ett ettårigt perspektiv i det vi ska uttala oss om när det gäller till exempel ansvarsfrihet. Det går att lära sig av gamla saker också, men vi ser då mer till processer än specifika konsekvenser, säger Anders Toll.