Sjuka hus
Det var efter att Grafiskt utbildningscenter (GUC) flyttade till Bolandsskolan i Boländerna som problemen började. GUC-läraren Margaretha Stjernefeldt kom hösten 2014 till Bolandsskolan. Tre veckor senare fick hon fysiska besvär.
– Jag fick svårt att andas. Jag gick runt och hade andningssvårigheter och det pep i luftrören, berättar Margaretha Stjernefeldt.
En företagsläkare bedömde det som nödvändigt för Margaretha Stjernefeldt att byta arbetslokal. Margaretha hade aldrig haft astma förut.
Efter att hon försökt få hjälp av arbetsgivaren, vände hon sig till Lärarnas Riksförbund.
Med fackets hjälp och påtryckningar så hamnade hon så småningom i en barack utanför skolbyggnaden.
Enligt Lärarnas Riksförbund upplevde åtminstone sex anställda vid GUC hälsobesvär som utslag och andningsproblem i Bolandgymnasiet. Ventilationen rensades och kontrollerades och mätningar efter ohälsosamma ämnen gjordes i luften.
– Men de gav inga entydiga resultat. Till slut sa ansvarig att det inte skulle gå att ordna en luftmiljö som är godtagbar för alla, minns Björn Sundin, som tidigare var skyddsombud och biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund.
2017 stängde Bolandgymnasiet och GUC (som bytt namn till Uppsala estestiska gymnasium) flyttade ut. Kvar i lokalerna var Sprintutbildningen för nyanlända elever som läser språkintroduktion.
– De kan inte språket och deras föräldrar kan ofta ingen svenska om de ens har föräldrar med sig. De har ingen som för deras talan, säger Margaretha Stjernefeldt.
Sprinteleverna gick i just de huslängor där hon haft problem. Från denna termin läser eleverna språkintroduktionen på Katedralskolan, själva Sprintgymnasiet lade ned i somras.
– Det kom färre elever de sista åren och man ville göra om organisationen helt enkelt, säger Ulla Klefbom, som var enhetsrektor för Bolandgymnasiet och Sprintgymnasiet.
Hon betonar att flytten inte har något att göra med inomhusmiljön.
– Jag har varit där i sju år. Jag tyckte det var bra lokaler, säger hon.
Inte heller Margaretha är kvar på skolan. Hon tog först tjänstledigt, men sade sedan upp sig. Hon har kvar sin astmamedicin, men behöver inte använda den inte längre.
Professor emeritus Berndt Stenberg på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet har under många år forskat kring ohälsa relaterad till byggnader, det man tidigare kallade sjuka hus-syndrom.
Han menar att det är viktigt att i tid evakuera personer som drabbats av byggnadsrelaterad ohälsa.
– Ju längre man vistas i en byggnad där man har symtom, desto svårare blir det för symtomen att gå över. Till slut kan man ha symtom när man vistas på andra ställen, säger han.
Symtom på byggnadsrelaterad ohälsa kan vara hudbesvär i ansikte, torra ögon, irriterad näsa och svalg, trötthet, astma och en mental huvudvärk.
– Har man fukt och en onormal påväxt av mikrober då har man ju definitivt ett problem i huset oavsett om någon blivit sjuk eller inte. Man ska åtgärda en sådan byggnad. Men det är ganska komplext, säger han.
Enligt Berndt Stenberg avger fuktskadat material och mikrober kemiska ämnen som kan absorberas i ytskikt och textilier. När det skadade byggnadsmaterialet avlägsnas börjar i stället det absorberande materialet att i sin tur avge emissioner.
– Det är mycket att tänka på när man ska åtgärda en byggnad som under längre tid haft problem. Men är man duktig kan man hantera sådant, säger han.