Liona är renare än många människor

Sjukhushunden Luna har för mycket jobb på Akademiska. Men hon kommer att få en ny kollega. Just nu är Luna coach åt lärlingen Liona. Fast det tar ett par år innan certifieringen är klar.

Varje gång som Liona varit ute och kissat måste Ann Edner ta in valpen i duschen och tvätta henne noga.

Varje gång som Liona varit ute och kissat måste Ann Edner ta in valpen i duschen och tvätta henne noga.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala kommun2020-01-23 21:02

När vi går en kort sträcka genom korridoren sitter besökare glest utspridda i sofforna. Stämningen är dämpad men en sak har de gemensamt – allvarliga ansikten spricker upp i leenden så fort Ann Edner och labradoodlehundarna, Luna och Liona, visar sig.

– Vi möts alltid av glada reaktioner, säger Ann Edner när vi landar i hennes arbetsrum som också är hundarnas frizon med plats för vila. 

Hon är överläkare på barnsjukhuset, hundarnas matte och den som initierat sjukhushundar för barn. Det finns inte på något annat sjukhus i Sverige. 

– Jag har själv sex barn, har alltid haft hund och arbetat med svårt sjuka barn hela mitt yrkesliv. De barnen är oerhört utsatta. Jag vill försöka normalisera och ge dem en guldkant i sjukhusvistelsen. Kanske låter det patetiskt men det är helt otroligt att se vilken glädje hundarna ger barnen. Hundarna är underhållande och har en läkande kraft, säger Ann Edner.

Liona, som är valp och nyanländ från England, har just börjat med miljöträning. Ännu får hon inte träffa patienter. På sig har hon en väst med texten: lärling och Luna är hennes coach. Men Liona tar gärna egna initiativ som att gnaga på mitt reporterblock. 

– App, app, app, säger Ann Edner lugnt, och hunden lyder och jag får tillbaka mina anteckningar. 

– Liona är både kavat och nyfiken. Men utan att vara översocial. Hon är intresserad av allt men har samtidigt lätt att koppla av.

Just precis de egenskaperna ska en sjukhushund ha. Dessutom ska de gilla att lösa kniviga problem, vara mentalt stabila och vara lydnads– och specialtränade. Till exempel får de inte slicka på patienterna. Hunden får inte heller fälla hår. Den ska vara klippt med jämna mellanrum och ha välskötta klor.

– Inte många av sjukhuspersonalen är så genomodlade och välkontrollerade som hundarna. Hundarna testas nästan lika noggrant som man gör med ett nytt läkemedel. De får inte vara farliga för patienter, för sin omgivningen och de ska ha bevisad effekt. Hundarna är en levande medicin på fyra ben. 

Under ett bord finns en hundbädd med en avspritbar hundleksak. På väggen hänger en hårfön som kommer till nytta. Bägge hundarna får ofta helkroppstvätt med specialschampo och torkas med fönen efteråt. På grund av sjukhusets rigorösa hygien- och allergiregler måste de vara extremt rena. 

Sjukhushundarna är Ann Edners forskningsprojekt. I forskningen ingår mikrobiologiska odlingar från nos, päls, tass och på barnens händer, både före och efter mötet mellan hund och barn. Forskningen har hittills kostat 4,3 miljoner kronor och gett Edner pris för banbrytande insats.

Efter att provtagningar visat att risken att hundarna ska sprida bakterier är minimal kunde första sjukhushunden, Livia, börja jobba på riktigt år 2017. Hon blev älskad av barnen men dog oväntat år 2019. Då fick hennes barnbarn, Luna, ta över hennes värv. 

– Luna har nästan jobbat för mycket. Hon var ganska slut i december och behöver få vila mellan varven. Därför behöver vi  lära upp valpen Liona. Det tar två år att få en hund certifierad. 

Då visar Liona att hon måste gå ut och kissa. Ann hänger med. När de är tillbaka går de direkt till duschen, valpen tvättas och blir superren igen. 

– Vi har utarbetat vissa rutiner och följer man dem är risken för bakterieöverföring försumbar, säger Ann Edner. 

Även hälsoeffekterna av hundarna är undersökta. Mellan februari 2016 och maj 2017 tackade 50 barn ja till att ingå i studien medan 12 tackade nej. Tillsammans med sina föräldrar angav barnen hur de mådde innan och efter hundterapin. 

– Svaren visade att 93 procent av barnen mådde mycket bättre efteråt och att de tyckte att sjukhusvistelsen blev bättre. Men ett barn sa att hen inte tyckte det var roligt att träffa hunden, men ville ändå veta när den skulle komma tillbaka, berättar Ann Edner. 

Studien visade också att barnen bytt fokus från att tänka på sjukdomen till att ägna sig åt hunden. De gjorde dem glada, avspända och de upplevde mindre smärta. Anns forskarteam mätte även barnens hjärtfrekvens, nivåer av må-bra hormonet oxytocin och en lögndetektor under deras fotsulor mätte eventuell smärta och ångest.

Vad är det egentligen som gör att hundar till så bra terapeuter? 

– Det är den där villkorslösa kärleken som de sprider. 

Men hur kan hundar ha mer att ge än människor? 

– Jag tror inte människor har samma intuition. En sjukhushund är genomgod.

Hundar som vårdar

Hundar inom vården finns inom många områden. De har länge förekommit inom psykiatrin, geriatriken och kriminalvården. Exempelvis för människor med demens, stroke eller annan hjärnskada. 

Det finns även terapihundar eller så kallade sociala tjänstehundar som till exempel jobbar på skolor och hjälper barn med neuropsykiatriska diagnoser, NPF.  

Assistenshundar kan vara tränade att känna att ett anfallssymptom är på gång och kan hjälpa dem som har epilepsi, diabetes och migrän.  

Karta: Akademiska Sjukhuset
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!