– De som spelar Bad News blir bättre på att peka ut och identifiera manipulativa strategier och falska nyheter. Spelarna behåller även förtroendet för de sanna nyheterna, berättar Thomas Nygren, lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Syftet med spelet är att få människor att bli bättre på att värdera information och bli vaksam på hur falska nyheter sprids.
– Bad News bygger på inokuleringsteorin. Det är en slags ”vaccinteori” som handlar om att du får stöta på en liten dos av något, exempelvis propaganda, så att du känner igen det när det väl drabbar dig, säger Thomas Nygren.
Han menar att det krävs tre saker för digital källkritik och för att kunna stå emot ”Fake News”.
– Du behöver goda ämneskunskaper, dubbelkolla information du får och kunna identifiera manipulativa trick och strategier. Bad News gör dig bättre på det sistnämnda.
I onlinespelet Bad News får spelaren en uppfattning om hur en nätmanipulatör kan tänka genom att lära sig olika strategier såsom misskreditering, trollning och konspiration.
”Du är förmodligen frustrerad över något, inte sant? Det är vi alla. Du kan börja med att ventilera på Twitter”, är ett av de första påståendena som möter spelaren.
Tidningen tar och testar spelet på https://badnewsgame.se/#intro.
”Publicera en frustrerad tweet” eller ”hm, jag känner mig osäker”.
Som spelare klickar du dig vidare bland två alternativ åt gången och försöker välja det bästa, eller egentligen det värsta alternativet, för att få så många följare som möjligt. Ett uppdrag som inte visar sig vara helt enkelt. Men tips som: ”Problemet var att du inte siktade på att skapa en ideologisk filterbubbla och ”Du kommer aldrig nå toppen om du inte kan tänka dig att tänja på lite etiska riktlinjer här och där”, gör en djärvare. För varje steg man som spelare sedan lyckas manipulera sig fram, belönas man med märken som ”bedragare” ”polarisering” och ”känslor”.
En nyligen publicerad studie där Bad News testats i både Sverige, Tyskland, Grekland och Polen av mer än 5000 personer, visar att spelet fungerar bra i olika länder. Även en engelsk version har testats på 15 000 personer med goda effekter. Bad News finns tillgängligt online på 12 olika språk. Den svenska versionen översattes 2018 och började testas under 2019 i samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och Cambridge.
– Vi samarbetar med skolklasser och lärare i Uppsala som har gett feedback på utformningen. Det är viktigt att testa spelet ordentligt. Vi vill ju inte att spelarna ska bli kritiska till alla nyheter, utan bara till dem som är osanna, säger Thomas Nygren.
För att undersöka om spelet har avsedd effekt har spelarna fått värdera både falska och äkta twitterinlägg både före och efter de spelat Bad News.
– Vi såg att spelarna blev bättre på att peka ut och identifiera alla de sex manipulativa strategier som vi lär ut i spelet. Och vi såg också att spelarna inte blev mer tveksamma till de sanna tweetsen.
Thomas Nygren menar att spelets positiva resultatet är intressant ur forskningssynpunkt.
– Studier visar att stora informationskampanjer om källkritik och falska nyheter inte har särskilt stor effekt. Men vi kan se att ett spel engagerar på ett annat sätt.
Spelet riktar sig till 15-35 åringar. Har ni sett om det fungerar lika bra på yngre som äldre?
– Vi kan se att alla lärde sig av spelet, men de som var yngre lärde sig lite mer, vilket kan ha att göra med att man som äldre vet mer, säger Thomas Nygren.
Spelidén skapades från början av två studenter i slaviska språk, Ruurd Oosterwoud och Jon Roozenbeek.
– Studenterna var i Ukraina när den värsta ryska desinformationskampanjen pågick i samband med annekteringen av Krimhalvön. De såg hur medierna flödade över av olika typer av manipulationer och som ett sätt att motverka detta tillverkade de ett spel i organisationen DROG. Det spelet har vi sedan vidareutvecklat, berättar Thomas Nygren.
Thomas Nygren menar att allt ansvar för att vara digitalt källkritisk inte ska läggas på den enskilda individen.
– Företag och samhällsfunktioner måste ta ett större ansvar för att skydda medborgarna från den värsta desinformationen.
– Jag förespråkar källtillit. Då behöver vi inte vara källkritiska hela tiden och slipper bli lurade. Ett av de bästa försvaren mot falska nyheter är tillgång till kvalitetsjournalistik och granskande nyheter.