FRG Sigtunas huvudansvarige Anthony Ruoro och medlemmen Robin Fransson.
Sveriges frivilliga resursgrupper, som förkortas FRG, är en viktig del av den svenska beredskapen och finns i över 150 av landets kommuner. Grupperna består av frivilliga som på olika sätt stödjer samhället vid olika kriser.
I Uppsala län finns FRG sedan tidigare i Heby och Älvkarleby. Uppsala kommun och Östhammar tar nu också steget att starta en FRG-filial, och Enköping är i full gång med sitt arbete. I Knivsta och Tierp saknar man egna frivilliga resursgrupper, men däremot finns andra liknande organisationer.
I Heby, där FRG-etableringen är stark, känner man sig trygg men medveten om den växande oron för krig.
Pär Rickman från FRG i Heby och Sala understryker livsmedelsförsörjningens vikt.
– Livsmedelsfrågan är det största problemet. Maten kommer att ta slut i affärerna blixtsnabbt om krig bryter ut. Ha ett lager av konserver och förnödenheter hemma – nog för att klara sig ett par veckor, säger Pär Rickman.
FRG Heby och Sala riktar sig nu även mot nästa generation.
– Vi behöver förstärkning, unga individer som är redo att bidra med informationsspridning och organisering.
"Det finns större förståelse att samhället är mer utsatt", säger Veronica Carlsson på FRG Älvkarleby.
Veronica Carlsson, ansvarig i FRG i Älvkarleby, betonar också den viktiga medvetenheten om risker. Under pandemin var de bland de första att distribuera mat och medicin till de som inte själva kunde ta sig till affärer och apotek.
– Vi upplever inte någon direkt rädsla för krig. Men människor är mer medvetna idag om riskerna med allt från naturkatastrofer till krig i närområdet, förklarar Veronica Carlsson.
Idag har FRG Älvkarleby 29 medlemmar. 18 av dem har anslutit under det senaste året – något som gruppen ser som ett tecken på samhällets växande engagemang.
FRG Sigtunas huvudansvariga Anthony Ruoro och medlemmen Robin Fransson visar hur HLR, hjärt- och lungräddning, går till.
– Det finns större förståelse att samhället är mer utsatt. Vi märker att när vi står och informerar om civilt försvar på olika evenemang så är människor mer öppna och intresserade nu.
För att ingå i FRG måste man ha fyllt 16 år, därför samarbetar organisationen med den ideella föreningen Civilförsvarsföreningen för att rikta in sitt arbete mot unga.
– Vi planerar att starta en ungdomssektion. Vi ser ett stort behov av att ge barn rätt information och på ett sätt som inte är skrämmande, säger Veronica Carlsson.
FRG Sigtuna har en 20-årig historia som en av Sveriges första FRG-grupper. Den etablerades i skuggan av tsunamins tragedi i Thailand och Sydostasien 2004.
I flera av Uppsala läns kommuner är FRG-filialerna precis i startgroparna, eller har bara varit aktiva en kort period. Men i Sigtuna har man varit igång i nästan 20 år, efter att ha grundats efter tsunamikatastrofen som drabbade stora delar av Sydostasien i mellandagarna 2004. Många svenskar semestrade i de drabbade länderna, och när de kom hem till Arlanda var behovet av hjälp och stöd stort.
– Arlanda flygplats spelade då en betydande roll med tanke på att många svenskar återvände då från de drabbade områdena, säger Anthony Ruoro, huvudansvarig i FRG Sigtuna.
FRG etablerades efter tsunamin när man insåg felet att lägga ner det gamla civilförsvaret på 1990-talet – för då var det brist på utbildat folk, förklarar han.
Idag, med uppåt 40 medlemmar, har FRG Sigtuna deltagit i allt från pandemihantering till flyktingkriser.
– Dessa färdigheter är värdefulla i alla situationer, krig eller ej, säger Anthony Ruoro.
FRG Sigtunas huvudansvarige Anthony Ruoro och nya medlemmen Robin Fransson. Hon blev medlem under pandemin.