Upplandsböndernas väg till en utopi

Upplandsmuseets nya utställning berättar om den första stora organiserade svenska utvandringen.

 Kabinettporträtt från Bishop Hill, 1860−1880-tal av några av emigranterna, bönder från västra Uppland, som drömde om en utopisk tillvaro.

Kabinettporträtt från Bishop Hill, 1860−1880-tal av några av emigranterna, bönder från västra Uppland, som drömde om en utopisk tillvaro.

Foto: Upplandsmuseet

Kulturhistoria2019-11-15 07:00

Bishop Hill i USA grundades av den självlärde predikanten Erik Jansson 1846  och fick namn efter hans födelsesocken Biskopskulla i Uppland. Utställningen har fått namnet  "Utopi på prärien – skuldsatt men syndfri". 

– Vi blev indragna i projektet när vi var på Landsarkivet för att studera den stora missväxten i västra Uppland 1849. Det visade sig att det var samma människor som figurerade både i ekonomiska handlingar och papper från häradsrätten. De hade ekonomiska bekymmer och förekom ofta i slagsmål, baserade på religiösa trätor, berättar Marja Eriksson, forskare vid Upplandsmuseet.

– Då beslöt vi att ta reda på platsens betydelse för utvandringen, vilka grupper det rörde sig om och mer om deras bakgrund. Vi ville särskilt titta på kvinnornas roll, säger Marja Eriksson.

–  Erik Jansson och rörelsen omkring honom har tidigare skildrats med manligt fokus. Vi har velat vända på det.

Upplandsmuseets forskare FD Marja Erikson och docent Iréne Flygare har samarbetat med docent Cecilia Wejryd, som är religionshistoriker vid Uppsala universitet. Bishop Hill-sällskapet lånar ut föremål och bildmaterial från sitt museum i Biskopskulla.

Utställningen invigs fredag 15 november. Dagen därpå, 16 november, blir det en filmvisning och ett rundabordssamtal om släktskap, emigration och Bishop Hill. Filmen handlar om hur Hans Rosling återförenas med släktingar i Bishop Hill. Samtalet leds av Tobias Svanelid från Vetenskapsradion och medverkar gör bland andra Anna Rosling Larsson, dotter till Hans Rosling.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!