På fredagen presenterade Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun en satsning på så kallade ”extratjänster”. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som kommunens verksamheter får extra resurser. Dessutom omvandlas bidragstagare till skattebetalare, enligt de rödgröna.
– Med det här visar vi att vi tar ansvar för att etablera människor på arbetsmarknaden samtidigt som vi ser till att stärka välfärden och Uppsalas ekonomi, säger Marlene Burwick (S), ordförande i kommunstyrelsen.
De 700 extratjänsterna kommer att finnas inom kommunens olika verksamheter. 200 av dem kommer att tillsättas i år och de resterande 500 under 2018. Tjänsterna är tidsbegränsade till 12 månader men kan förlängas till sammanlagt 24 månader. Lönerna kommer till stor del att finansieras av staten.
– Det har inte gjorts en så här stor satsning mot den här målgruppen i Uppsala på flera decennier, säger Ulrik Wärnsberg (S), arbetsmarknadsnämndens ordförande.
I april i år fanns det ett fyrtiotal extratjänster i Uppsala kommun.
– Uppsala är en av de kommunerna i landet som satsar mest på det här, säger Ulrik Wärnsberg.
Arbetslösheten i Uppsala län är låg om man jämför med resten av landet och den har fortsatt att minska på senare tid. Men antalet utrikesfödda som står utan jobb har ökat och likaså antalet långtidsarbetslösa.
– Det är en tudelad arbetsmarknad där många under en lång tid stått utanför arbetsmarknaden och då är det svårt att komma tillbaka, säger Håkan Hillerstig, chef för Arbetsförmedlingen i Uppsala-Knivsta.
Moderaterna är kritiska till satsningen.
– Socialdemokraternas lösning är påhittade jobb som betalas av dem som faktiskt jobbar och betalar skatt. Uppsala behöver riktiga jobb, säger kommunalrådet Fredrik Ahlstedt (M) i en kommentar.
I stället föreslår man bland annat flexibel SFI-utbildning och fler förskoletimmar för arbetssökande.