Byggde upp Samariterhemmet
1890-1899
Samariterhemmet invigs 1893 i Uppsala. Kvinnan bakom heter Ebba Boström. Hon växer upp på den ståtliga herrgården Östanå i Roslagen och på den här tiden uppfostras överklasskvinnor till att organisera, schemalägga och kontrollera stora hushåll.
Ebba Boström är ekonomiskt oberoende som vuxen och gifter sig inte. När hon är 33 år upplever hon en religiös väckelse och går en sjukvårdsutbildning på en evangelisk diakonissanstalt i England. Tillbaka i Sverige övertar hon Sedlighetsföreningens räddningshem för ”fallna kvinnor” i Uppsala. Efterhand flyttar och utvidgar hon verksamheten till att omfatta en skola för tjänarinnor, ett barnhem och ett sjukhus.
Till sjukhuset knyter hon en utbildning av diakonissor och sjuksköterskor och hon samlar kvinnor som organiserar sig i ett systersamfund med gemensam dräkt. I början förlitar sig vården på bönen – fram till 1896 förekommer varken läkare eller mediciner på sjukhuset. Strax före sekelskiftet överlämnas hela verksamheten till stiftelsen Samariterhemmet. Ebba Boström dör 1902 och ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Kämpade för kvinnlig rösträtt
1900-1909
Ann Margret Holmgren är av landets förkämpar för kvinnlig rösträtt och på sin 90-årsdag hyllas hon av 18 kvinnoföreningar i Stockholms stadshus.
1903 deltar Ann Margaret Holmgren i bildandet av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. I sin agitation för kvinnlig rösträtt säger hon att kvinnan i många fall är olik mannen vilket ”gör henne behövlig i det allmänna”.
Ann Margret växer upp i en högreståndsmiljö på Hessle gård utanför Uppsala och på Nedre slottsgatan i Uppsala. Tretton år gammal gör hon en nio månader lång bildningsresa i Europa med sin pappa och syster. Genom sin man Frithiof Holmgren kommer hon in i radikala kretsar och rekryteras till den liberala studentföreningen Verdandi. Det blir ett första steg i hennes kamp för kvinnlig rösträtt, men leder också till ett utanförskap i det konservativa Uppsala.
En kort tid är hon vd på Upsala Nya Tidning som startats som ett liberalt kamporgan för att driva fråga om allmän rösträtt.
Radikal bostadspolitiker
1910-1919
Hildur Ottelin är en av förgrundsfigurerna i det tidiga 1900-talets bostadspolitik. 1912 blir hon den första kvinnan i Uppsala stadsfullmäktige. Samma år har hon anslutit sig till Socialdemokratiska partiet, av många betraktat som ett radikalt ytterlighetsparti och en samhällsfara. Hildur Ottelin driver flera radikala förslag, bland annat att reservera bostäderna i en nedlagd brandstation för ensamstående kvinnor med barn.
Hildur Ottelin föds i Finland och växer upp i norra Sverige. I slutet av 1800-talet utbildar hon sig till gymnastiklärare och flyttar till Uppsala där hon bland annat arbetar på Lindska skolan. 1904 köper hon mark och startar Rickomberga egna hem AB. 1907 blir hon bostadsinspektris i Uppsala (vilket hon fortsätter med tills hon är 60 år) och fyra år senare även sekreterare i den nyinrättade egnahemsstyrelsen. Hon dör i hjärtförlamning 61 år gammal och begravningen hålls i Uppsala domkyrka. Några årtionden senare får en gata i Rickomberga namnet Hildur Ottelinsgatan.
Medverkade i mer än 70 filmer
1920-1929
Viveca Lindfors är en av våra mest kända och hyllade skådespelare som även slår igenom internationellt. Hon föds i Uppsala 1920, bor här några få år och dör här. Däremellan utspelar sig livet bland annat på Manhattan.
Redan året efter Dramatens elevskola får hon sitt genombrott med filmen Tänk om jag gifter mig med prästen. Åren som följer spelar hon med i många svenska filmer. Samtidigt åker hon till Hollywood och skriver kontrakt med Warner Brothers. Totalt medverkar hon i 73 biofilmer, fler än någon annan svensk skådespelare.
Hon börjar även spela teater på Broadway i New York. 1966 grundar hon en teaterfestival i Stockbridge där hon blir konstnärlig ledare. När det gäller män så gifter sig Viveca Lindfors fyra gånger och hon får tre barn. Hon lär vara avlägset släkt med Greta Garbo, Zarah Leander, Ingmar Bergman och August Strindberg. 1995 ska hon spela rollen som August Strindberg i en föreställning på pub Katalin i Uppsala, men blir sjuk och avlider på Akademiska sjukhuset.
Sträng rektor med humor
1930-1939
Klädd i Röda korsets högtidsdräkt svart klänning, kappa och en nystärkt vit mössa på huvudet kommer 40-åriga Elisabet Dillner till Uppsala 1935 för att bli rektor för Uppsala Sjuksköterskehems sjuksköterskeskola.
Elisabet Dillner växer upp i ett högreståndshem på Östermalm i Stockholm, med djupt troende föräldrar som ägnar sig åt att omvända människor.
Själv tar hon på sig uppgiften att fostra sjuksköterskeelever. Moralisk och etisk fostran är lika viktigt som goda kunskaper i sjukvård. Nåde den elev som kommer för sent eller inte knäppt uniformsknapparna ända upp i halsen.
Elisabet är begåvad, bildad och berest, men också sträng, auktoritär, envis och enväldig, dotter till en officer. Utan sin humor och sitt ljusa skratt hade hon skrämt slag på folk.
Hon får många utbildningspolitiska uppdrag och arbetar i internationella sjuksköterskeföreningar både i Sverige och internationellt.
Elisabet Dillner bidrar starkt till att höja kvaliteten på sjuksköterskeutbildningen och statusen på yrket. 1961 blir hon medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet.
Psykiatriker som gav namn åt gata
1940-1949
Få gator i Uppsala är uppkallade efter kvinnor som verkat här, och de är ofta bortglömda av Uppsalaborna. Eva Lagerwalls väg ligger i Ulleråkersområdet. Till Ulleråkers sjukhus kommer Eva Lagerwall som överläkare 1946. Där leder hon den rättspsykiatriska avdelningen, en inriktning som är ovanlig bland kvinnliga läkare på den här tiden. Hon blir även läkare på Uppsala ungdomsfängelse. Eva Lagerwall etablerar sig som en av Sveriges främsta rättspsykiatriker och får uppdraget att rusta upp det svenska rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Hon arbetar också som lärare på Socialinstitutet, kanske inspirerad av en av sina lärare på Lunds universitet, Einar Sjövall, en rättsmedicinare med socialt patos.
Innan Eva Lagerwall kom till Uppsala hade hon skrivit två barnböcker. ”Prins Prigio av Pantouflia” skrev hon tillsammans med Elsa Beskow. Den andra boken heter ”Sagan om gunghästen som fick en själ och kom till himmelriket”.
Eva Lagerwall gifter sig aldrig, hon ägnar sig helhjärtat åt sitt yrke och dör 1960 i Uppsala.
En idrottskämpe med höga meriter
1950-1959
Inga Löwdin från Gamla Uppsala leder det första kvinnliga OS-laget på skidor i Oslo 1952. Det är första året som kvinnor får delta i längdskidåkning på olympiska vinterspel. Men det är inte med skidor det börjar för Inga Löwdin, utan med simning. Hon sätter flera distriktsrekord på 100 och 400 meter. Men avsaknaden av ett inomhusbad i Uppsala gör att hon byter sport till skidor och orientering. Hon kommer med i skidlandslaget, men blir mer känd som idrottsledare.
Bland annat kämpar hon för att kvinnor ska få samma traktamenten som män vid tävlingarna. 1951 väljs hon som första kvinna in i Riksidrottsförbundets styrelse. I 15 år är hon generalsekreterare i det Internationella Orienteringsförbundet. Samtidigt fortsätter hon att leda landslaget ända till 1970.
Även i sitt yrke som lärare i historia och samhällskunskap tar Inga Löwdin ledarroller, först som studierektor på Linnéskolan och sedan som rektor för den Kommunala vuxenutbildningen i Uppsala. Inga Löwdin har ytterligare en höjdarmerit – 1940 är hon den första svenska kvinnan som bestiger det 4 478 meter höga berget Matterhorn.
Skrev historia i källaren
1960-1969
Karin Westman Berg skriver historia när hon startar Könsrollsseminariet i Västgöta nations källare 1967 i Uppsala. 1960-talet är en omvälvande tid och könsrollsseminarierna får stor betydelse.
Åtta av seminariedeltagarna grundar 1968 det feministiska nätverket Grupp 8 som under 1970-talet spelar en viktig roll i kampen för kvinnors rättigheter, daghem åt alla och fri abort.
Som student deltar Karin Westman Berg i Bollhusmötet och blir utbuad när hon pläderar för att judiska läkare ska tas emot i Sverige. Tillsammans med blivande maken Sten E Berg startar hon samma år Internationella Studenthjälpen i Uppsala och hjälper judiska flyktingar.
1965 blir hon docent i litteraturvetenskap i Uppsala och så småningom får hon en forskartjänst i kvinno- och könsrollsfrågor.
Karin Westman Berg är ledande inom svensk feministisk litteraturforskning och känd även internationellt. 1982 får hon titeln professor.
Hon stötte förstås på motstånd på vägen, men lät sig aldrig nedslås. Denna guru inom den tidiga genusforskningen tände många ljus.
Hon har alltid ägt språket
1970-1979
Elsie Johansson är en av vår tids mest folkkära författare, tryggt förankrad i sin arbetarbakgrund. Som författare är hon helt självlärd. Redan från början äger hon språket och ordpoesin.
Hon är femte barnet i en statarfamilj I Vendel. Till Uppsala kommer hon som trettonåring för att gå på realskola, tack vare en lärarinnas övertalning. Hon gifter sig tidigt och får anställning på Posten.
När Elsie Johansson är 48 år, 1979, debuterar hon som författare med diktsamlingen Brorsan hade en vevgrammofon.
Fem år senare kommer hennes första roman, Kvinnan som mötte en hund. I den självbiografiska Näckrosträdet blickar en kvinna rannsakande tillbaka på sitt liv och olyckliga äktenskap. Mest känd är nog trilogin om Nancy, en arbetarflickas uppväxt och utveckling under 1930- och 40-talen. Elsie Johansson skriver även barn- och ungdomsböcker.
När hon är 80 år debuterar hon som dramatiker, med Hjärterhus på Uppsala stadsteater. Rättvisa och lika värde är frågor som hon ofta tar upp i sina böcker.
En riktig stjärndirigent
1980-1989
Sveriges körtätaste stad kan skryta med en av landets stjärndirigenter. Cecilia Rydinger Alin från Västerås har varit musikalisk ledare i Uppsala i decennier.
Samtidigt som hon går på Musikhögskolan börjar hon leda V-Dalakören 1986. Två år senare tar hon över Allmänna sången och fortsätter att leda den i 21 år.
Sitt stora genombrott får hon när hon vinner Kungliga Operans tävling för unga svenska dirigenter 1991. Efter det engageras hon som dirigent vid olika orkestrar och operascener, bland annat Operan i Stockholm och Värmlandsoperan.
2007 blir Cecilia Rydinger Alin professor i orkesterdirigering vid Musikhögskolan i Stockholm. Det är första gången en kvinna får den positionen i Norden. Året därpå tar hon över ledningen för Orphei Drängar, Uppsalas världsberömda manskör. Dessutom är Cecilia Rydinger Alin ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.
Hon får en mängd utmärkelser, bland annat blir hon Årets Körledare 2009 och får den kungliga medaljen Litteris et Artibus för sina insatser inom tonkonstens område.
Krävde sexualundervisning
1990-1999
Med sin sedvanliga pondus blir Birgitta Dahl riksdagens talman 1994, som andra kvinnan på posten. Samtidigt startar hon ett nätverk för kvinnliga riksdagsledamöter för att stå emot härskartekniker från män. När hon själv väljs in i riksdagen för Socialdemokraterna 1969 är bara elva procent av ledamöterna kvinnor. Hela sitt liv kämpar hon för kvinnors rättigheter och hon är med och skapar ett mer jämställt Sverige. Bland annat driver hon igenom en utbyggd barnomsorg som underlättar för kvinnor att ge sig ut på arbetsmarknaden.
Birgitta Dahl föds i Göteborg, dotter till en folkhögskolerektor och en hushållslärare. Som tonåring kräver hon att skolan ska införa sexualundervisning, vilket den också gör. Till Uppsala kommer hon för att studera. Hon är inte bara politiker, utan jobbar också som byrådirektör på biståndsorganet Sida och som FN-delegat. Hon får utstå skarp kritik för att hon avfärdat Pol Pots grymheter i Kambodja, men när hon inser sitt misstag tar hon avstånd från sina tidigare uttalanden. Birgitta Dahl är fortfarande Uppsalabo och aktiv i samhällsdebatten.
Expert på nanoforskning
2000-2009
Maria Strømme har satt Sverige på världskartan inom nanoforskningen. Hon är visserligen född i Norge, men det är i Uppsala hon blir professor i nanoteknik 2004. Då är hon 34 år gammal och Sveriges hittills yngsta professor i ett teknikämne. Redan som barn är naturvetenskap, matematik, och fysik hennes största intressen.
Maria Strømme och hennes forskargrupp utvecklar flera banbrytande uppfinningar och blir berömda för det miljövänliga så kallade algbatteriet,. Det snabbladdas på tio sekunder och består av en ledande polymer, lite saltvatten och cellulosa från en alg.
Maria Strømme har ett 30-tal patent, har publicerat drygt 200 internationella vetenskapliga artiklar och skrivit två populärvetenskapliga böcker. Hon har flera uppdrag utanför universitet, bland annat sitter hon i regeringens forskningsberedning och har styrelseuppdrag i nationella och internationella forskningsråd.
Hon är också ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, där bara 16 procent av de svenska ledamöterna är kvinnor.
En orädd debattör
2010-2015
Som första kvinna tas Antje Jackelén emot som ärkebiskop i Uppsala domkyrka den 15 juni 2014. Under sin tid som biskop i Lund har hon gjort sig känd som en orädd och intellektuell debattör.
Här har vi en modern kyrkoledare som twittrar och uttalar sig om tro och vetenskap, klimatfrågan, integration och religionens roll i samhället. 2012 får hon priset Årets opinionsbildare i Skåne.
Antje Jackelén föds i Herdecke i Tyskland. Familjen är djupt troende och Antje läser teologi i Tübingen. Som 22-åring åker hon till Sverige på ett stipendium. Hon studerar till präst i Uppsala, prästvigs i Stockholm och blir kvar i Sverige, förutom en period då hon arbetar som professor vid Lutheran School of Theology i Chicago.
Strax innan hon blir Svenska kyrkans högsta ledare säger hon i en UNT-intervju att hon vill att kyrkan ska utstråla gudstjänstglädje, ha en levande diakoni och delta som en samtalspartner i samhället i etiska och filosofiska frågor.