Utbildningssatsning försämrar kvaliteten
Regeringens stora högskolesatsning har lett till sämre kvalitet på forskning och utbildning. Samtidigt som studenter lockas till mindre kvalificerade utbildningar vid nya högskolor minskar anslagen till de etablerade universiteten. Därmed utarmas även forskningen i Uppsala.
Rolf Nygren har de senaste 15 åren sett hur resurserna sakta men säkert minskat för varje år, samtidigt som nya lokala högskolor, utan möjligheter till avancerad vetenskaplig forskning, får enorma nya tillskott för att höja den regionala utbildningsnivån.
— Sedan 1990 har resurserna vid Juridiska institutionen sjunkit med c:a 30—35 procent. Nu har vi fått ett nytt sparbeting på sex miljoner kronor över de nästa tre åren. Det motsvarar ungefär sex professurer vid institutionen, säger Rolf Nygren.
Minskat studentunderlag
Juridiska institutionen vid Uppsala universitet anses vara en av de bästa i Norden och har tio gånger fler förstahandssökande än det finns platser.
— Vi är ändå ganska lyckligt lottade eftersom vi har många som söker sig till vår utbildning. Inom de naturvetenskapliga ämnena är det värre. Minskat studentunderlag leder till minskade anslag, som leder till att man måste göra sig av med föreläsande forskande docenter, vilket leder till att forskningen upphör, säger Rolf Nygren.
Juridiska institutionen är inte ensam om att få kraftigt minskade anslag. Nästan alla institutioner vid Uppsala universitet har drabbats på samma sätt under de senaste 15 åren — samtidigt som regeringens gigantiska utbildningssatsning har fördubblat antalet högskoleplatser i Sverige.
— De nya lokala högskolorna kan aldrig erbjuda studenterna den vetenskapliga kompetens som vi har här i Uppsala. Att satsa på dessa högskolor med mindre kvalificerade lärare och forskare, samtidigt som man skär i resurserna till de etablerade och välrenommerade universiteten, har givetvis sina positiva sidor — för de lokala orterna och för att få fler arbetarbarn att studera. Men den kvalificerade forskningen och undervisningen blir lidande, säger Rolf Nygren.
Kraftiga högskoleexpansionen
Orsaken till att anslagen har minskat även vid institutioner där studentunderlaget har varit intakt, är att staten inte längre kompenserar fullt ut för de anställdas löneökningar. I det senaste kollektivavtalet var löneökningen tre procent, men staten kompenserar bara för en procent. Resten av pengarna måste tas ur verksamheten.
Men det är inte bara de minskade anslagen som leder till sämre utbildningskvalitet. Den kraftiga högskoleexpansionen har i sig bidragit till detta.
De många nya platserna har inneburit att konkurrensen mellan högskolorna har hårdnat. Högskolor som lockar studenter får högre anslag, och för att få så många sökande som möjligt satsar de nya högskolorna på populära utbildningar som ekonomi och journalistik. Att arbetsmarknaden är oerhört svag för journalister och ekonomer, och de flesta som kommer ut från dessa utbildningar därför hamnar i arbetslöshet, bekymrar inte studenterna. De flesta väljer inte sina studier efter hur stora chanserna är att få arbete.
60 000 nya högskoleplatser på fem år
För att möta konkurrensen från de populära utbildningarna på de nya högskolorna försöker de etablerade universiteten locka studenter med enklare utbildningar, till exempel introduktionskurser i olika språk. Därmed sänks ambitionerna alltså på både de nya och de äldre högskolorna.
— Det är vi mycket kritiska till. Universitet ska inte syssla med introduktionskurser, de ska ägna sig åt forskning och högre utbildning, säger Therese Ahlqvist, planeringssekreterare på Högskoleverket.
Sedan 1988 har antalet studenter mer än fördubblats i Sverige, från 165 000 till närmare 340 000. Högskoleverket påtalade i en rapport förra året att den kraftiga expansionen ibland lett till att utbildningskvaliteten blivit lidande, och menade att expansionen nu nått sitt slut.
Men nästa år skapas 15 000 nya platser, och fram till 2010 planeras 60 000 nya högskoleplatser. Syftet är att klara målet att 50 procent av de stadigt växande årskullarna ska påbörja en högskoleutbildning.
Så jobbar vi med nyheter