Utbildning på SLU kan tvingas lägga ned
Högskoleverket har granskat SLU:s agrara utbildningar. De får i stort sett bra betyg. Undantaget är hästutbildningen, där inriktningen mot trav och galopp håller så dålig kvalitet att den måste ändras eller läggas ned.
Högskoleverket tycker att SLU ska ta sig en allvarlig funderare på om man ska fortsätta att ge denna utbildning, sprciellt som den lockar så få studenter. Bristerna ska vara åtgärdade inom ett år. Annars kan det bli aktuellt för Högskoleverket att rekommendera regeringen att dra in examensrätten.
Gemensam utbildningsplan
Högskoleverket påtalar också att landskapsarkitektutbildningarna i Ultuna och Alnarp har gemensam utbildningsplan, trots att de skiljer sig tydligt åt. Dessutom förekommer krav på icke poänggivande praktik, till exempel 16 veckor för agronomexamen, trots att all högskoleutbildning ska vara poängsatt. Också dessa brister ska SLU ha åtgärdat inom ett år.
I övrigt får de granskade utbildningarna bra betyg, både av Högskoleverket och av den internationella grupp granskare som verket anlitat.
Agronomutbildningen har till exempel kvalificerade lärare, god forskningsanknytning och hög undervisningstäthet. Blivande lantmästare får mycket undervisning och har engagerade lärare. Studenterna uppges överlag vara mycket nöjda med sina studier, lärarnas ämneskunskap, mängden undervisning och den fysiska miljön.
Behöver analysera sin roll
Det finns dock några generella saker, som både bedömare och Högskoleverket tycker att SLU bör ta itu med.
SLU behöver analysera sin framtida roll när lantbrukssektorn förändras och anpassa utbildningarna därefter .
SLU måste göra ännu mer för att minska den könsmässiga snedfördelningen. Ett exempel: Så länge det krävdes lång yrkeserfarenhet för att bli landskapsingenjör, var könsfördelningen jämn. I dag är 75 procent av studenterna kvinnor som kommer direkt från gymnasiet.
Att kvinnliga studenter dominerar på alla granskade utbildningar utom lantmästare tycker studenterna är ett socialt problem. De är också rädda för att kvinnodominansen ska dra ned lönerna.
Behöver rekrytera
SLU behöver också rekrytera fler studenter med annan etnisk bakgrund. I dag finns stora grupper av potentiella studenter som inte känner sig berörda av SLU:s utbildningar. SLU har inte lyckats göra sig känt bland gymnasieeleverna, och ordet lantbruk tycks ibland vara ett problem i marknadsföringen.
Granskarna noterar också att många lärare är stressade av för mycket undervisning och inte får tid för pedagogisk utveckling. Granskarna tycker också att SLU:s försöksparker borde kunna utnyttjas mer i grundutbildningen.
Fotnot: Utvärdering gäller agronom-, landskapsarkitekt-, landskapsingenjörs-, lantmästar- och hippologprogrammen, grundutbildningen i markvetenskap samt forskarutbildningen i landskapsplanering, mark-, husdjurs- och livsmedelsvetenskap.
Så jobbar vi med nyheter