Uppsala Universitet på meritlistan ger högre lön
De som har studerat vid Uppsala universitet får högre lön och har lättare att komma in på arbetsmarknaden än dem som exempelvis har läst vid Örebro universitet. Mest vinner kvinnorna på att ha studerat vid "rätt" lärosäte.
— När arbetsgivaren får in en mängd ansökningar till ett jobb och står inför en första grovsortering kan de sortera bort folk från andra lärosäten för att de inte känner till dessa. Arbetsgivarna har inte tid att bedöma personer från alla lärosäten och vilken utbildning de har, säger Håkan Regnér, doktor i nationalekonomi och för närvarande ekonom på Saco.
Utbildningsorten en signal
Undersökningen som baseras på uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB, om 58 000 syskon var ett forskningsprojekt som han deltog i när han jobbade på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
För arbetsgivaren är utbildningsorten en signal som kan vara bra eller dålig. Enligt Håkan Regnér kan det finnas två förklaringar till det. Antingen att det är en kvalitetsskillnad i utbildningarna mellan de olika lärosätena eller att kvaliteten är samma, men att arbetsgivaren trots det föredrar de etablerade lärosätena. Det skulle då kunna bero på att vissa lärosäten, till exempel Uppsala universitet, har en mer utvecklad relation med arbetsmarknaden.
— En sak som kan tyda på att det är en kvalitetsskillnad är andelen disputerande lärare. I Örebro ligger den siffran på 30 procent medan Uppsala universitet har 80 procent disputerande lärare.
Positivt för kvinnor
Undersökningen visar också att de positiva effekterna av att ha studerat vid de etablerade lärosätena är störst för kvinnor. Vad det beror på är Håkan Regnér inte helt säker på, men en förklaringen skulle kunna vara att det handlar om nätverk på arbetsmarknaden. Nätverken kan bestå i att kvinnor har kontakt med lärosätet där de utbildade sig även efter att de har tagit examen, genom att till exempel komma dit och berätta om sitt arbete. Det kan också handla om gamla elever väljer kvinnor från samma utbildning som de själva gått till examensarbeten eller nya tjänster.
— Det kan vara så att kvinnor som studerar vid de traditionella lärosätena har etablerat nätverk på ett annat sätt än på andra lärosäten och det nätverket är sannolikt mer uppbyggd på lärosäten som funnits under en längre tid, säger Håkan Regnér.
Liknande nätverk finns även för män, men de spelar troligtvis mindre roll för hur männen klarar sig på arbetsmarknaden.
— Det hela bygger på att det skulle vara en skillnad på mäns och kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, och att det är kvinnor som missgynnas.
Så jobbar vi med nyheter