Universitetet hade egen domsrätt
Ett unikt dokument fyller i sommar 350 år. 27 juni 1655 undertecknade kung Karl X Gustav de nya konstitutioner för Uppsala universitet, som kom att gälla i nästan 200 år.
Ända fram till 1852 hade Uppsala universitetet egna domstol, egen vaktstyrka och eget fängelse. Studenter och anställda dömdes av större konsistoriet, där alla ordinarie professorer ingick. Tvister och lindrigare förseelser avgjordes av mindre konsistoriet. Svårare brottmål, som kunde leda till dödsstraff eller någon kroppsdels avhuggande eller stympning (!), skulle föras vidare till hovrätten.
Svensk översättning
När de en gång så nyskapande konstitutionerna äntligen avskaffades var de så omoderna att de närmast kunde betraktas som "en vördnadsbjudande fornlämning".
I inbjudningsskriften till fredagens promotion finns inte bara originalet på latin utan också en svensk översättning av Krister Östlund, forskare på Carolinas handskriftsavdelning. Det är faktiskt första gången detta viktiga dokument ges ut på svenska.
Som rektor och professor emeritus Stig Strömholm konstaterar i sin inledande kommentar, hade många kapitel snabbt blivit omoderna.
Förbudet mot studentnationer upphävdes redan 1663, då dagens nationssystem under var sin inspektor skapades. Tänk om 1655 års krav att nödvändiga studentsammankomster skulle hållas i rektors hus (!) hade gällt i dag - med över 29 000 inskrivna!
Omodernt
Kapitlet, som reglerade professorernas föreläsningar in i minsta detalj, blev också snabbt omodernt. 1852 kunde kanske den förste juristprofessorn förklara den svenska privaträtten för nybörjare klockan nio på förmiddagen i Gustavianums föreläsningssal. Men den förste matematikprofessorn kunde knappast ägna sig åt världsalltet klockan fyra i den större, äldre hörsalen, eftersom gamla akademibyggnaden vid Riddartorget hade rivits på 1770-talet.
Uppmaningen att professorerna skulle värna om det latinska språkets renhet var också överspelad.
Citat ur 1655 års konstitutioner
Väktarna skall inte bara avstå från att hugga av lemmar och döda, utan också från att slå och misshandla, såvida orosstiftarnas onda företag kan undanröjas utan denna typ av våld. (Kapitel XIV: Om väktarna och deras befäl)
De som upptäcks ströva omkring på gator och på fält i stadens närhet på sön- och helgdagar under gudstjänsten skall straffas med fängelse.
Alla och envar som sitter på krogar efter klockan nio på kvällen eller uppträder högljutt på nätter och dagar eller ägnar sig åt annat kringströvande straffas efter en särskild vid universitetet antagen stadga.
Det är förbjudet att bära värja dagtid. Den som, vid vilken tidpunkt det än är, utan orsak drar sin värja skall förlora den, såvida han inte har blivit angripen med öppet våld. (Kapitel XXIII: Om studenternas leverne och seder)
När pesten härjar må studenterna efterskänkas halva rumshyran. ( Kapitel XXIV: Om studenternas privilegier)
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!