Tingsrätten underkänner kvotering till juristutbildning

— Vi kommer att överklaga, säger justitiekansler Göran Lambertz som fört Uppsala universitets talan i målet.
Bakgrunden till målet är att två svenska studenter, Josefin Midander och Cecilia Lönn, stämt Uppsala universitet för att de inte fick plats på juristutbildningen, trots att de hade bättre betyg än studenter som antogs i kvoteringsgruppen. Huvudargumentet i stämningen var att juristutbildningens kvotering strider mot lagen om likabehandling av studenter inom högskolor och universitet.
— Det känns väldigt bra att vi fick rätt. Domen är principiellt viktig för att den slår fast och värnar om likabehandling och skydd mot diskriminering, säger Gunnar Strömmer, jurist på Centrum för rättvisa som företrätt de två studenterna.
— Även om domen i sig inte förändrar något för mig så förhindrar den att andras rättigheter kränks i framtiden, säger Josefin Midander.

JK förvånad
Uppsala tingsrätt fastställer att de två studenterna diskriminerades vid antagningsförfarandet och att intresset av att främja etnisk mångfald inom högskolan inte rättfärdigar detta. Staten ska därför betala skadestånd på sammanlagt 150 000 till de två studenterna.
Justitiekansler Göran Lambertz är till viss del förvånad över domen.
— Lagstiftningen är otydlig, men jag trodde nog att vikten att öka andelen invandrare på högskolan skulle väga över. Domen innebär att högskolorna får lite färre möjligheter att främja etnisk mångfald bland studenterna, säger han.

Visst utrymme
Domen ger visst utrymme för att använda positiv särbehandling i de fall som de sökande har likvärdiga meriter, till exempel samma betygspoäng. Kvotering bland sökande som inte har lika höga betyg är däremot inte förenligt med lagen. Men det är en meningslös distinktion som dessutom har svag förankring i lagtexten, menar Göran Lambertz.
— På juristutbildningen och de flesta andra utbildningar skulle det röra sig om så få fall där man tvingas välja mellan sökande med samma betyg att distinktionen inte får någon funktion, säger han.

Ingen förlängning
Juridiska fakulteten beslutade redan i december 2004 att försöket med kvotering på etnisk grund inte kommer att förlängas. Beslutet ändras inte av den fällande domen.
— Vi avvaktar till dess att frågan är avgjord i högsta instans. Som juridisk institution kan vi inte balansera på en lagligt osäker gräns, säger Hans Eklund, studierektor på Juridiska institutionen.
Domen är påverkar inte bara Uppsala universitet. Även vid journalistutbildningen vid Göteborgs universitet finns långt skridna planer på att införa etnisk kvotering. Om förslaget godkänns centralt av universitetet är ännu osäkert.
— Jag tror att domen kommer att ha betydelse för utvecklingen i Göteborg, men än så vill jag inte säga, uppger Marina Ghersetti, prefekt vid Institutionen för journalistik och massmediekommunikation vid Göteborgs universitet.

Bakgrund

Från och med 1 januari 2003 fick svenska högskolor och universitet möjlighet att anta 10 procent av de sökande till utbildningarna via ett alternativt antagningsförfarande. Juridiska institutionen vid Uppsala universitet nappade på möjligheten och beslutade att 30 av 300 platser på juristutbildningen höstterminerna 2003 och 2004 skulle öronmärkas för studenter vars bägge föräldrar var födda utanför Sverige. Av dem som sökte via den särskilda kvoten kallades de 75 sökande med högst betyg till en särskild intervju.