Stort intresse för nya språkvetarprogrammet

Över 200 sökande till 30 platser. Så populärt blev det nya språkvetarprogrammet vid Uppsala universitet. Samtidigt fyller många enskilda språkkurser inte sina platser.En förklaring till succén för programmet kan vara satsningen på täta kontakter med arbetslivet.

Antti Seppänen och Gustav Svärd ingår i den första kullen språkvetare vid Uppsala universitet.

Antti Seppänen och Gustav Svärd ingår i den första kullen språkvetare vid Uppsala universitet.

Foto: Hans E Ericson

Universitet2007-11-18 00:01
- Jag älskar språk, säger Coralia Orha, på frågan om varför hon sökte språkvetarprogrammet. Det är paus i ett seminarium med Maria Sjödin från Norstedts Akademiska Förlag. Hon har just pekat ut alla tänkbara yrkeskategorier inom sin bransch där utbildning i språk passar bra, däribland redaktör, översättare och korrekturläsare. Kopplingen till arbetslivet är central i språkvetarutbildningen. Det uppskattar Coralia Orha.
- Att få inblickar i vilka yrken som kan bli aktuella för oss är jätteviktigt, säger hon och kursarna stämmer in.
- Det är kul att se vilka möjligheter som finns, säger Antti Seppänen.

Maria Sjödin läste själv språk och litteraturvetenskap i Uppsala.
- Jag hade absolut varit intresserad av språkvetarprogrammet om det funnits då, säger hon.
I höst har den så kallade Bolognamodellen införts som standard vid Europas högskolor, och språkvetarprogrammet är ett resultat av den nyordningen. En mycket viktig sak i Bolognamodellen är kravet på anställningsbarhet, alltså koppling till yrkeslivet.
- Våra studenter ska få göra en praktiktermin om de vill, och under hela utbildningen ska vi ha regelbundna seminarier med inbjudna gäster från yrkeslivet, säger Karine Åkerman Sarkisian.
Intresset för programmet blev större än förväntat, mycket större.
- Att det behövdes ett program av den här typen blev uppenbart, säger Karine Åkerman Sarkisian, programansvarig.

Praktiken är en avgörande faktor bakom programmets popularitet, tror flera studenter.
- Att känna att man får en profession och att man får handledning på vägen var väldigt viktigt för mig i mitt val, säger Ebba Andersson, som vill bli språkvårdare och läsa svenska och lingvistik.
Det treåriga programmet ger en kandidatexamen och är uppbyggt runt ett antal gemensamma kurser. Studenterna väljer sedan själva ett språk som blir deras huvudområde. För att skapa en egen yrkesprofil kan de sedan fritt välja ett biområde, exempelvis freds- och konfliktkunskap, eller medie- och kommunikationsvetenskap.

Vilka yrken kan då komma i fråga?
- Jag vill inte peka ut konkreta arbeten åt studenterna. Men såväl inom företag, myndigheter, organisationer behövs alltid språklig expertis. Varför inte kombinera spanska och utvecklingsstudier, eller kinesiska och marknadsföring, till exempel?, säger Karine Åkerman Sarkisian.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!