Statsanslagen minskar för universiteten
Uppsalas båda universitet blir alltmer beroende av externa medel för att finansiera sin forskning. De senaste sex åren har statsanslagen till Uppsala universitets och SLU:s forskning minskat både i betydelse och i kronor.
1997 hade Uppsala universitet en forskningsbudget på nära 2,4 miljarder kr. 56 procent av pengarna var direkta statsanslag.
Fem år senare hade universitetets forskningsbudget ökat med över 167 miljoner kr och passerat 2,5-miljardstrecket. Men statsanslagen hade minskat med 66,7 miljoner kr i rena pengar och svarade nu bara för 50 procent av forskningsbudgeten.
Utvecklingen var ännu mera drastisk för Sveriges lantbruksuniversitet. Under samma femårsperiod ökade SLU:s forskningsbudget med 93,8 miljoner kr, medan statsanslagen minskade både i betydelse (från 59 till 49 procent) och i reella pengar (med över 78 miljoner kr).
Fortsatte under 2003
Den här negativa utvecklingen fortsatte under 2003. Uppsala universitets senaste bokslut visar att bara 47,8 procent av anslagen till forskning och forskarutbildning kom direkt från staten. För SLU:s del låg statsanslagens andel kvar på 49 procent.
För hela landet ökade de externa forskningsanslagen under perioden 1997-2002 med 42 procent medan statsanslagen bara steg med 12 procent. De flesta friska miljonerna gick till mindre och medelstora högskolor och till de nya universiteten. Det var en medveten satsning från statsmakterna.
EU-bidrag har underordnad roll
Högskoleverkets kartläggning visar också att EU-bidragen spelar en mycket underordnad roll. De har inte alls blivit den räddningsplanka många hoppades på innan Sverige blev EU-medlem.
Under de fem undersökta åren ökade visserligen EU-bidragen till den svenska högskolans forskning från 439 till 650 miljoner kr eller med 48 procent. Men i slutet av 2002 kom ändå bara 2,9 procent av de svenska högskolornas forskningsanslag från EU.
Så jobbar vi med nyheter