SLU vill ha kvar sina yrkesexamina

Lantbruksuniversitetet vill ha kvar sina yrkesexamina. Vid ett extra styrelsemöte på tisdagen sade SLU bestämt nej till ett förslag att avskaffa alla SLU:s yrkesexamina utom veterinär.

Universitet2004-06-02 00:00
Visst är det bra att Sverige anpassar sig till övriga Europa. SLU säger ja till Bolognaprocessen, som innebär att all högskoleutbildning i Europa skulle vara uppbyggd på liknande sätt. SLU är också berett att anpassa sina utbildningar till den modellen.
Men SLU vill ha kvar sina yrkesexamina. Beteckningar som agronom, hortonom och jägmästare är viktiga. De talar om vilken utbildning en person har. Många av dem är dessutom starka varumärken på arbetsmarknaden.
Jägmästare är ett bra exempel. När beteckningen jägmästarexamen återinfördes efter en kortare provperiod med magisterexamen märktes det tydligt bland studenterna. Söktrycket ökade.
Dessutom tycker SLU inte att projektgruppen i utbildningsdepartementet har varit konsekvent när den föreslog vilka yrkesexamina som bör vara kvar och vilka som ska ersättas med generella examina.
SLU har till exempel svårt att begripa varför landskapsarkitekterna på SLU behandlas annorlunda än arkitekterna på KTH och Chalmers. I båda fallen handlar det ju om en arkitektutbildning. SLU anser att landskapsarkitektexamen ska finnas kvar så länge arkitektexamen gör det.

Ja till högre krav
Tillträdesutredningen hade föreslagit att godkänt gymnasiebetyg i svenska och engelska och godkänt projektarbete ska ingå i den allmänna behörigheten för att få söka till högskolan. Det tycker SLU-styrelsen är bra. De flesta utbildningsprogram på SLU kräver redan i dag godkänt i svenska och engelska. Och att ha genomfört ett projektarbete är en god övning eftersom självständigt arbete är viktigt i dagens högskola. Många utbildningar tillämpar problembaserad inlärning, där studenterna själva ska ta fram den kunskap som behövs för att lösa givna problem.
SLU säger bestämt nej till förslaget att korta ned doktorandutbildningen från fyra till tre år. Det skulle gå ut över kvalitén eftersom det skulle kräva trivialare avhandlingsämnen och ge bli mindre utrymme för kreativitet och självständigt arbete.
Det skulle också bli svårt att genomföra fältforskning som kräver hela tillväxtsäsonger eller strukturbiologiska studier med långa kristallationstider.
Enligt förslaget ska en del doktorandkurser avverkas redan under de två mastersåren. SLU frågar sig vad som händer om studenten sedan inte blir antagen som doktorand?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!