Mer kvalitativ lärarledd undervisning. Det är Uppsala studentkårs första punkt i årets verksamhetsplan.
– Det är definitivt så i dag att studenter får för lite lärarledd undervisning på universitetet, speciellt inom vissa vetenskapsområden, som humaniora och samhällsvetenskap, säger ordförande Ludvig Lundgren.
Vad är en rimlig nivå tycker ni?
– Tio timmar i veckan med lärare. Det vore inte alltför kostsamt att nå dit och det är tillräckligt för kvaliteten i studierna, säger han.
Slutsatsen i en färsk rapport från ansvarig myndighet om undervisningstiden i den svenska högskolan är att studenter vid svenska högskolor får minst undervisning i Europa, men att det är stora skillnader mellan utbildningsområden. Studenter inom natur, teknik och farmaci får i genomsnitt 15 timmars lärarledd undervisning i veckan, medan studenter inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi får åtta timmar i veckan. Rapporten jämför med läget för drygt tio år sedan, då bland annat Uppsala studentkår slog larm om för lite lärartimmar för studenterna. Rapporten visar att nivån i dag är ungefär densamma som då.
– Nu vill vi att universitetsledningen gör en handlingsplan. De säger att de lyssnar på oss, men faktum är att inget har hänt sedan 2007. Universitetet har ett myndighetskapital som de kan använda, och de kan också omfördela och kanske lägga mindre på administration. Men det här är också en politisk fråga, säger Ludvig Lundgren.
En av Uppsala universitets många institutioner är den för arkeologi och antik historia. Där får studenterna sex timmars lärarledd undervisning i veckan, fördelat på tre dubbeltimmar. Det är för lite, menar Susanne Carlsson, prefekt och institutionens chef.
– Vi vill ge mer lärarledd tid, kanske inte fler föreläsningar, men i andra former, som seminarier. Men våra lärartimmar räcker inte till mer, säger hon.
Hon menar att finns en orättvisa i hur det ekonomiska systemet fungerar där exempelvis naturvetenskap och teknik får större anslag, oavsett vilken kurs de ger.
– För en kurs i metod och vetenskapshistoria får de mycket större ersättning än vi, fast de inte har högre kostnader för just en sådan kurs, säger hon.
Det här systemet borde utredas och göras om, menar Kerstin Rydbeck, dekan för den historisk filosofiska fakulteten på Uppsala universitet.
– Jag tycker att studenterna borde få mer undervisning än i dag. Vår undervisning ska vara den mesta och den bästa. Men jag tycker att vi gör allt vi kan för att ge studenterna så mycket undervisning med sina lärare som det bara går, säger hon.
Ekonomin sätter ramarna och dagens ersättningssystem, som baseras på hur många studenter som registrerats och hur många som sedan fullföljer sin utbildning, är för otympligt.
– I dag gynnas genomströmning av studenter framför kvalitet i undervisningen. Jag tycker att det måste vara bättre balans där. Jag tycker också att vi generellt sett behöver ett ekonomsikt tillskott. Ersättningen vi får ger aldrig full täckning för kostnadsökningar, säger hon.
Enligt Ludvig Lundgren på studentkåren leder för lite lärarledd undervisning till osäkerhet hos studenter kring förväntningar och krav. Det påverkar också undervisningens utformning.
– I dag är det för mycket fokus på de examinerande momenten och för lite på bildningsfrågan. Vi behöver lärare som får oss att tänka kritiskt och utmanar oss. Annars blir det mer av fortbildning och inte det nya steg i livet som högre utbildning ska vara.