Rosetta har lämnat jorden
Rymdsonden Rosetta lämnade jorden på tisdagsmorgonen. Ombord har sonden mätinstrument framtagna av forskare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Uppskjutningen följdes via tv av forskare och studenter i Siegbahnsalen i Ångströmlaboratoriet.
Uppskjutningen följdes i storbilds-tv från Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
Foto: Hans E Ericsson
Uppsändningen av Rosetta är ett av europeiska rymdflygstyrelsen ESA:s mest ambitiösa projekt. Förutom att jaga ifatt kometen Churymov-Gerasimenko skall satelliten också följa kometen på nära håll i mer än ett år, och sätta ned en landare på dess kärna. Syftet är att undersöka om den is som finns i kometers kärna en gång varit källan till det vatten som gjort liv på jorden möjligt.
Dyrt projekt
Det är ett av de dyraste och mest omfattande projekt som genomförts inom rymdforskningen, hette det i en direktsändning från basen i Franska Guyana.
De kommande tio åren ska Rosetta jaga kometen 67P, även kallad Churyumov-Gerasimenko.
Lyckas Rosetta efter att ha tillryggalagt sju miljarder kilometer sedan landa på kometen också, finns chans att lösa en del astronomiska mysterier, hoppas det europeiska rymdorganet ESA.
Kemiska vittnesbörd
Vetenskapsmännen tror att kometer kan innehålla kemiska och fysikaliska vittnesbörd om vårt solsystems tillkomst för cirka 4,6 miljarder år sedan. Rosetta-projektet ska, hoppas ESA, kanske kunna avslöja hur liv uppstod på Jorden — och kanske också på andra håll i universum.
—Vi ska försöka få se material från tiden då solsystemet bildades, sade Phillipe Kletzkine, den ESA-vetenskapsman som har huvudansvaret för kometjakten.
Att man möjligen kan göra det hänger enligt Kletzkine samman med att kometerna, som ligger långt bort från solen, så att säga har varit djupfrysta i fyra och en halv miljarder år. Där finns alltså material i samma form som det hade när Jorden tillkom och liv sedan uppstod.
Så jobbar vi med nyheter