Sjukvård, skolfrågor, lag och ordning, miljö... På den tio i topplista över väljarnas viktigaste frågor som Dagens Nyheter nyligen publicerade med stöd av en opinionsundersökning, lyser frågor om forskning och högskoleutbildning med sin frånvaro.
– Att högskolefrågorna inte är en valfråga är inget överraskande. Det har det nog aldrig varit, säger Li Bennich-Björkman, statsvetare vid Uppsala universitet och innehavare av den skytteanska professuren.
Borde de vara det?
– Ja, när det gäller utbildningsfrågorna i alla fall. Så många berörs av det i dag när omkring 50 procent av årskull går på högskola. Förr i tiden var det ju inte alls så, säger hon.
Men att en fråga inte blir en av valets hetaste behöver inte betyda att den inte är viktig för partierna.
– Man måste skilja på vad som blir draghjälp för ett parti i valet och vad som är viktigt för ett parti. Partierna bestämmer inte vad som hamnar på agendan inför valet. Det avgör väljarnas gensvar på olika frågor, säger hon.
Att väljarna inte rankar högskolefrågorna högre kan också tyda på att det finns tilltro till högskolesystemet. Det menar Klas-Herman Lundgren, politisk sakkunnig på utbildningsdepartementet, Uppsalabo och tidigare ordförande i Uppsala studentkår och ordförande för Sveriges förenade studentkårer.
– Väljarna känner mer oro för andra frågor, som vården, välfärden eller tryggheten, säger han.
Samtidigt vävs utbildningsdelen av högskolefrågan in i många andra flitigt diskuterade frågor.
– I heta debatter om mer personal inom vården, skolan, industrin, polisen, etc är högskolepolitiken väldigt närvarande. Men visst skulle det vara kul med fler separata debatter om just forskning och utbildning, säger Klas-Herman Lundgren.
I Uppsala försöker nu Uppsala studentkår höja temperaturen. För på onsdag eftermiddag bjuder de in till högskolepolitisk debatt i Ekonomikum. Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) kommer att möta partiernas respektive talesperson i högskolefrågor.
Frågor om den högre utbildningen blir allt mer relevanta i samhället när kompetenskraven hela tiden höjs på arbetsmarknaden. Därför är högskolepolitiken en viktig valfråga, menar Uppsala studentkårs ordförande Ludvig Lundgren.
– Visst skulle det vara kul om det var ett större fokus på högskolan under valet - för det behövs, säger han.
Några som försökt att sätta högskolefrågorna mer i centrum är Alliansens studentorganisationer. I en debattartikel i Dagens Nyheter ett år före valet krävde de att deras moderpartier tillsammans skulle presentera en politik för högskolan. "Som företrädare för alliansens studentförbund anser vi att våra partier har varit alltför dåliga på att diskutera högskolan.", skrev de fyra förbundens ordföranden. En av dem var Simon Palme, dåvarande ordförande för Centerpartiets studentförbund.
– Vi fick bra respons men sedan hände inte så mycket. Partierna lyfter gärna fram skolan, men glömmer bort högskolan. Vart alla miljarder kronor i skattepengar till högskolan går borde debatteras mer i valrörelsen, säger han i dag.
Uppsala universitets rektor Eva Åkesson delar bilden av att högskolefrågorna inte hörts i valdebatterna. Men frågan är om det är bra eller dåligt för universiteten och högskolorna.
– Jag tror att det är både och. Vi tycker förstås att det här är ett otrolig viktigt område, men frågan är om våra frågor ska bli slagträn i valdebatten när det är långsiktighet vi behöver, istället för ryckighet. Jag tror kanske inte det, säger hon.
Studentkårens debatt välkomnar hon starkt.
– Ett jättebra initiativ. Det här är viktiga frågor och vi vill ha engagerade studenter.
Peter Högberg, rektor för SLU, har inte velat medverka i artikeln.
niklas.skeri@unt.se