Nej till kortad forskarutbildning
Studenterna vid Uppsala universitet säger bestämt nej till förslaget att förkorta forskarutbildningen från fyra till tre år. Det skulle göra en svensk doktorsexamen mindre värd och doktorandernas tillvaro ännu mer stressad.
Att korta ned forskarutbildningen till tre år anser studenterna vara helt verklighetsfrämmande om svenska doktorer ska kunna hävda sig utomlands. Så sent som 1998 försökta statsmakterna korta ned studietiden till fyra år, men fortfarande tar en forskarutbildning normalt runt fem år.
Utredningens förslag skulle också drabba svensk forskning, menar studenterna. Att utredaren ser avhandlingen mera som en övningsuppgift än ett kvalificerat bidrag till svensk forskning, tycker studentkåren är oroande. I dag svarar doktorander för en mycket stor del av den svenska forskningen.
Påståendet att Sverige måste införa en treårig forskarutbildning för att anpassa sig till övriga Europa anser doktorandnämnden vara ren lögn.
Nej till forskarkurs i mastersutbildning
Studenterna säger också nej till förslaget att en del doktorandkurser skulle läsas under de två mastersåren. En tvåårig mastersutbildning skulle förlänga studenternas grundutbildning med ett år och innebära att de måste skuldsätta sig ännu mer. Att utredaren inte säger ett ord om den ökade skuldsättningen tycker kåren är uppseendeväckande. Det är verkligen ingen marginell sak, menar kåren, och varför ska man tvinga studenter som aldrig haft en tanke på att doktorera att läsa sådana kurser? Det är helt ologiskt, ett rent slöseri med tid och resurser.
Visst anser man att det finns positiva förslag i utredningen, till exempel att alla antagna ska ha doktorandtjänst och att handledningen ska förbättras. Men trots dessa studiesociala förbättringar befarar studenterna att stressen och pressen på doktoranderna skulle öka ännu mer om förslagen genomförs. Därför säger kåren också nej till förslaget att öka doktorandernas undervisningsplikt från 20 till 25 procent.
Så jobbar vi med nyheter