Kritik mot lärarutbildningen i Uppsala

De allra flesta lärosäten har skärpt till sig sedan den förra granskningen 2004, då högskoleverket levererade svidande kritik av lärarutbildningen i landet. Men fortfarande når 10 av 26 lärarutbildningar inte kvalitetsmålen. Vanligast är att man har för få forskarutbildade lärare, mindre än 30 procent.
För Uppsalas del konstateras att de över 2600 lärarstudenterna får en god ämnesutbildning, tack vare universitetens breda kursutbud. Däremot är undervisningen i ämnesdidaktik, kunskapen om hur man lär ut specifika ämnen, fortfarande "tunn".
Precis som för landets övriga lärarutbildningar är bristerna störst på matematikområdet.
- Jag är lite förvånad över att kritiken är så stark. Vi har medverkat i en forskarskola i matematikdidaktik vid matematiska institutionen och min förhoppning var att vi skulle klara oss bättre. Vi måste gå in i detalj och se vad kritiken står för gällande Uppsala universitet, säger Caroline Liberg, dekanus för utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden.
En annan punkt där Uppsala kritiseras rör praktiken. När de gäller de två ämnen som specialgranskats i undersökningen, svenska och matematik, är åtta respektive sju av de tio praktikveckorna förlagda ute på skolor. Resterande tid ägnas åt didaktikkurser på campus. Det gör det enligt utvärderingen tveksamt om man uppfyller kraven för praktiken.

Caroline Liberg menar att det handlar om olika tolkningar av hur praktiken ska genomföras.
- Vi tycker att det är en fördel om studenterna inte bara är på skolorna utan också får möjlighet att i seminarieform diskutera och reflektera över sina erfarenheter.
Utredningen konstaterar att fler av Uppsalas lärarstudenter numera hamnar på praktikplatser som motsvarar utbildningens inriktning. Enligt Hanna Mörck, utbildningsansvarig på Uppsala studentkår, finns det dock fortfarande stora problem med personer som tvingas göra praktik på "fel" typ av skola.
- Det är väldigt många som klagar hos oss och är missnöjda med sin placering. Störst problem är att hitta plats på gymnasieskolor. Där måste universitetet bli bättre.

Walied Salem, Johannes Lundström, Linus Hellgren och Emil Färdig, som alla läser till gymnasielärare i Uppsala, håller med om att det didaktiska inslaget i undervisningen är för litet.
- På idrotten har det varit obefintligt. Utbildningen går väldigt mycket ut på att testa våra färdigheter, medan perspektivet hur man lär ut inte finns med. På engelskan vet jag att det är en stor didaktikdel tredje terminen. Men de som läser till grundskollärare läser bara två terminer, säger Johannes Lundström.
Däremot tycker de att systemet att ägna en del av praktiktiden åt seminarier kring uppgifter som ska lösas under tiden på skolan är bra.
- Så länge uppgifterna har koppling till vår kommande yrkesroll är det ok. Det viktiga är att det är bra kvalitet på uppgifterna, säger Emil Färdig.
En fråga som bara berörs flyktigt i den aktuella rapporten, men där tidigare studier visat på stora brister, är den låga kravnivån för att klara tentorna. Här menar Caroline Liberg att en åtstramning skett.
- Vi har tagit in gamla salskrivningar igen, samtidigt som vi ger tydligare anvisningar för vad studenterna ska kunna redogöra för. Tidigarehar vi bara gett en lång lista på litteratur tillsammans med lösliga anvisningar. Då får studenterna lätt uppfattningen att det inte är så noga att läsa litteraturen.

Kritik mot lärarutbildningen i Uppsala

Uppsalas lärarstudenter får en god ämnesutbildning men otillräckliga kunskaper om hur man lär ut ämnena, i synnerhet matematik. Det menar Högskoleverket i en ny utvärdering av lärarutbildningen i landet.